När du hör ordet "andning" tänker du troligen på andetag. Men de flesta förknippar inte andning med celler – de mikroskopiskt små byggstenarna som utgör varje levande varelse. Precis som djur, inklusive människor, behöver ta upp syre för att överleva, måste även enskilda celler producera den energi som krävs för att fungera korrekt.
Energi måste komma från någonstans. Celler får sin energi genom att bryta ner socker och andra föreningar, vilket frigör den kraft de behöver för att utföra sitt arbete. Denna process, som kallas cellandning, äger rum i delar av cellen som kallas mitokondrier.
Djur andas in syre. En del av dessa syremolekyler tar sig hela vägen in i mitokondrierna, där de tillsammans med sockerarter från födan används för att bland annat bilda koldioxid och vatten. Huvudsyftet med cellandningen är att omvandla den kemiska energin i maten och lagra den i de kemiska bindningarna hos ATP (adenosintrifosfat) – cellernas energivaluta. Den koldioxid som bildas transporteras sedan till lungorna, där djuret andas ut den.
Aerob cellandning kräver syre och är den process genom vilken en cell tillverkar ATP. Syrets roll är avgörande: när syre kombineras med vätejoner bildas vatten, vilket förhindrar att elektroner ansamlas i elektrontransportkedjan – det system som flyttar elektroner mellan cellmembranen.
Anaerob andning behöver däremot inte syre. En form av denna typ av andning är jäsning (fermentering), en process som överför elektroner och vätejoner till andra molekyler. Detta är särskilt användbart i vissa muskelceller som får ont om syre under hård belastning, exempelvis de snabba muskelfibrer som aktiveras vid löpning. Tack vare jäsning kan dessa celler producera den ATP de behöver, helt utan syre.
Ibland slutar mitokondrierna fungera som de ska, och då blir cellerna berövade den energi de behöver för att överleva. De börjar dö, och resultatet kan bli sviktande organsystem i hela kroppen.
Bland de kända mitokondriella sjukdomarna finns Alpers sjukdom, en sällsynt genetisk störning som orsakar nedbrytning av hjärnans grå substans; Barths syndrom, en ärftlig sjukdom som överförs från mödrar till söner och kan leda till försvagade hjärtmuskler, försenad tillväxt samt brist på en typ av vita blodkroppar som bekämpar infektioner; och Luftsjukdomen, ett extremt ovanligt tillstånd som får ämnesomsättningen att gå på högvarv. Personer med Luftsjukdomen kan äta stora mängder mat utan att gå upp i vikt, eller svettas även i kyla, eftersom den energioverskott som mitokondrierna producerar omvandlas till värme.
Enklaste sättet att gynna en frisk mitokondriefunktion är att komplettera kosten med antioxidanter och hålla nere kaloriintaget. Forskare tror att när mitokondrierna förbrukar mindre syre, bildas också färre skadliga oxidanter – vilket i sin tur kan hjälpa cellerna att leva längre.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online