Migrän är en av de vanligaste neurologiska åkommorna världen över. Enligt National Institutes of Health (NIH) lider ungefär var elfte person i USA av migrän. För den som drabbas av fyra eller fler migränattacker per månad kan daglig medicinering vara ett alternativ. Dessa läkemedel, ofta kallade underhållsmediciner eller profylaktisk behandling, syftar till att förebygga migränanfall innan de hinner bryta ut.
Äldre antidepressiva läkemedel, såsom amitriptylin, samt nyare preparat inom gruppen serotoninåterupptagshämmare, exempelvis venlafaxin, antas kunna förebygga svullnad i blodkärlen och därmed minska frekvensen av migränattacker. Läkemedlen påverkar också serotoninnivåerna i hjärnan, och vissa forskare menar att serotonin spelar en viktig roll vid vissa typer av migrän.
Bland blodtryckssänkande läkemedel används framför allt betablockare och kalciumkanalblockerare för att förebygga migrän. Dessa mediciner verkar bidra till att blodkärlen i hjärnan inte svullnar eller drar ihop sig, vilket är en process som misstänks ingå i själva migränanfallet. Vanliga betablockare vid migrän är propranolol, medan verapamil är den mest använda kalciumkanalblockeraren.
Antiepileptiska läkemedel antas "lugna" den "överretade" migränhjärnan. En vanlig teori om migränens orsak är att hjärnan hos migrändrabbade personer är överkänslig för vissa stimuli, så kallade triggers, och att dessa läkemedel minskar denna känslighet. Till gruppen hör bland annat valproinsyra och topiramat.
Förebyggande migränbehandling ska alltid anpassas individuellt och ordineras av läkare. Det kan ta flera veckor innan effekten av en underhållsmedicin blir märkbar, och eventuella biverkningar bör följas upp regelbundet. Tala därför alltid med din vårdgivare innan du påbörjar eller ändrar någon behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online