Migrän är en särskild form av huvudvärk som orsakas av att blodkärlen i huvudet och hjärnan vidgar sig, i kombination med ett minskat blodflöde i hjärnan. Komplicerad migrän, även kallad komplex migrän, känns igen på att migränanfallet åtföljs av neurologiska symtom som förlamning, svaghet eller känselstörningar. Behandlingen består framför allt av två delar: att undvika det som utlöser anfallen och att använda rätt läkemedel.
Om du lider av komplicerad migrän är det klokt att föra en huvudvärksdagbok. Notera var, när och hur länge dina anfall pågår, och försök minnas hur du kände dig, vad du åt, vilken miljö du befann dig i, vädret och vilka sinnesintryck du utsattes för. Gå igenom anteckningarna tillsammans med din läkare för att identifiera dina personliga triggers – på så sätt kan du minska risken för nya anfall.
Migrän är vanligare hos kvinnor än hos män, och många kvinnor får anfall i samband med hormonella förändringar. Under menstruation eller menopaus sjunker östrogennivåerna, vilket i vissa fall kan utlösa migrän. En del kvinnor upplever att p-piller och hormonbehandling förvärrar besvären, medan andra tvärtom blir hjälpta.
Vissa livsmedel kan också fungera som triggers. Vanliga syndabockar är alkohol, ost, choklad och smakförstärkaren glutamat, som ofta förekommer i asiatisk mat. Ät regelbundet och hoppa inte över måltider – ett plötsligt blodsockerfall kan i sig utlösa ett migränanfall.
Avslappningsövningar som djupandning och meditation hjälper dig att hålla stressnivån i schack. Känner du dig onormalt nedstämd eller ångestfylld bör du prata med din läkare eller psykolog, som kan hjälpa dig vidare genom terapi eller medicinering.
Förändringar i vädret och lufttrycket kan även de framkalla migrän. Du kan förstås inte styra över vädret, men genom att känna till dina triggers kan du förbereda dig innan ett anfall hinner bryta ut.
Smärtstillande medicin kan förkorta anfallets längd om du tar den så snart du känner att huvudvärken är på väg. Börja med receptfria NSAID-preparat, exempelvis ibuprofen eller acetylsalicylsyra. Hjälper de inte tillräckligt, eller om du behöver dem ofta, bör du prata med din läkare om receptbelast smärtlindring.
Triptaner, till exempel sumatriptan (Imitrex), naratriptan (Amerge) och almotriptan (Axert), lindrar både migränsmärtan och därmed följande illamående och ljuskänslighet. Ergotaminpreparat, som Migergot och Cafergot, är billigare men mindre effektiva. De flesta läkare föredrar triptaner, men ergotamin kan vara ett bra alternativ för patienter utan medicinsk försäkring som täcker kostnaden. Ger migränen kraftigt illamående eller kräkningar kan läkaren dessutom skriva ut ett antiemetikum. Narkotiska smärtstillande medel är en sista utväg och förskrivs normalt bara till patienter som inte tål triptaner eller ergotamin.
Förebyggande behandling kan minska både frekvensen och svårighetsgraden av dina anfall. Har du två eller fler försvagande migränattacker per månad rekommenderar läkaren ofta en daglig profylaktisk medicin, ibland endast periodvis – till exempel i samband med mensen när risken för anfall är störst.
Betablockerare, en typ av hjärt- och kärlmedicin, kan minska såväl antalet anfall som deras intensitet. Även kalciumantagonister och blodtryckssänkande läkemedel kan ha god effekt. Tricykliska antidepressiva förhindrar migrän och andra huvudvärkstyper genom att påverka serotoninnivåerna i hjärnan. Enligt Mayo Clinic kan botoxinjektioner i panna och nacke förebygga migrän hos vissa patienter, men behandlingen behöver upprepas ungefär var tredje månad för att behålla sin verkan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online