Migränattacker kommer periodvis genom hela livet hos den som är drabbad. En person som lider av migrän kallas ofta migräniker. Även om det inte finns någon specifik medicinsk diagnos som heter "långvarig migrän", beskriver sig många migräniker själva som långvarigt drabbade. Vissa läkare använder i stället termen kronisk migrän, vanligtvis när patienten haft migrän i många år.
Enligt International Headache Society krävs minst två migränattacker under livet för att en person ska kunna få diagnosen migrän. Orsaken till detta är att migränliknande smärta i vissa fall kan vara ett varningstecken på stroke, vilket gör att läkare måste utesluta allvarligare orsaker innan diagnosen ställs.
En aura föregår ofta migränsmärtan med cirka 10–15 minuter. Under en aura kan personen se suddiga bilder, ljusblixtar eller fläckar framför sig, eller höra konstiga ljud. Auran fungerar för många som ett förvarningssystem som ger dem tid att söka en lugn miljö och ta sin medicin i tid.
Det främsta symtomet vid migrän är smärta på ena sidan av huvudet, oavsett om en aura föregår attacken eller inte. En migräniker kan under livet uppleva både attacker med aura och attacker helt utan aura – båda varianterna är helt normala.
Utöver huvudvärken kan en migränattack innefatta flera besvärliga symtom:
Enligt National Headache Foundation räknas en person som har kronisk migrän, eller långvarig migrän, om hen upplever dessa symtom åtta dagar eller fler per månad under minst tre månader i rad. Gränsdragningen är viktig eftersom kronisk migrän ofta kräver en annan behandlingsplan än episodisk migrän, exempelvis förebyggande medicinering och anpassningar i vardagen.
Kontakta vården om dina migränattacker blir allt fler, förändras i karaktär eller inte lindras av dina vanliga läkemedel. Sök akut vård om du får plötslig, extremt kraftig huvudvärk, syn- eller talsvårigheter, eller förlamningssymtom – dessa kan tyda på något allvarligare än migrän.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online