Forskarna känner ännu inte till den exakta orsaken bakom migrän. Gener tros dock spela en roll, eftersom migrän ofta går igen i familjer. Den mest accepterade teorin är att hjärnan inte hanterar signalsubstansen serotonin på rätt sätt. Samma signalsubstans misstänks även bidra till epilepsi och svår depression. Det är därför inte ovanligt att personer med migrän också lider av ytterligare ett kroniskt tillstånd – så kallad komorbiditet – exempelvis depression eller epilepsi.
En studie från 1997 utförd av Oak Ridge National Laboratory visade att en muterad form av kromosom 19 förekommer hos personer som drabbas av koordinationsproblem under migränattacker. Dessa besvär liknar de symtom som är vanliga vid vissa epileptiska anfall. Kromosomen fungerar dessutom på ett liknande sätt som kromosom 8 Cacnl1a4 hos möss, vilken är kopplad till både koordinationssvårigheter och anfall.
En annan ledtråd till att migrän och epilepsi kan hänga ihop är att vissa läkemedel som ursprungligen utvecklades för epilepsipatienter även lindrar migränsmärta. Ett exempel är Topamax (med verksamma ämnet topiramat), som introducerades 1979 för att förebygga epileptiska anfall. Många patienter berättade för sina läkare att deras migränattacker minskade eller helt upphörde med behandlingen. Läkare började därför förskriva Topamax utanför sitt godkända användningsområde mot migrän, och år 2004 godkände den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA formellt läkemedlet även för migränbehandling.
Svår depression kan vara ytterligare en faktor som binder samman migrän och epilepsi hos vissa individer. En studie från 2007, Co-occurrence of major depression or suicide attempt with migraine with aura and risk for unprovoked seizure (Dale C. Hesdorffer, PhD, med flera), visade att en stor andel personer med migrän hade försökt begå självmord samt utvecklat anfall. Regelbunden behandling med antidepressiva läkemedel har dessutom hjälpt många migränpatienter att få färre attacker.
Det är fortfarande oklart huruvida epilepsi orsakar migrän, om migrän orsakar epilepsi, eller om depression ligger bakom båda tillstånden. Att alla tre tillstånd ofta uppträder tillsammans – eller att ett tillstånd ökar risken för de andra – verkar vara mer än en slump, men något bevisat är det inte. Även om en person med migrän aldrig utvecklar depression eller epilepsi är det klokt att vara medveten om att risken finns i framtiden.
Generna kan avgöra hur benägen en person är att utveckla migrän, epilepsi eller depression. En liknande genetisk uppsättning betyder dock inte att risken är hundraprocentig. Externa faktorer som rökning, alkoholkonsumtion, sömnbrist, hög stressnivå och andra kända utlösande faktorer kan trigga migränattacker, epileptiska anfall eller depressionsperioder – oavsett genetisk disposition.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online