Ryggmärgslesioner i samband med multipel skleros (MS) drabbar oftast de nedre extremiteterna, medan lesioner i hjärnan i högre grad påverkar övre kroppsdelar som armar och ögon. Ryggmärgen är involverad hos cirka 90 procent av alla som diagnostiseras med MS vid någon tidpunkt under sjukdomsförloppet.
Multipel skleros är en försvagande och ofta oförutsägbar sjukdom. Det är en autoimmun sjukdom där kroppens eget immunförsvar angriper myelinskidorna – de skyddande höljerna som omger nerverna. Inga två personer med MS har exakt samma symtom, vilket gör sjukdomen svår att förutse både i förlopp och svårighetsgrad.
En första diagnos ställs oftast genom en MR-undersökning av hjärnan kombinerad med en lumbalpunktion (ryggvätskeprov). Lumbalpunktionen kan visa onormala nivåer av vita blodkroppar och proteiner i ryggmärgsvätskan. Lesioner eller ljusa områden på MR-bilden, tillsammans med fynd från lumbalpunktionen, ligger till grund för diagnosen. De flesta som misstänks ha MS får dock ingen MR-undersökning av ryggmärgen förrän senare i sjukdomsförloppet – vid den inledande utredningen fokuserar man främst på hjärnan.
Behandlingen av ryggmärgslesioner vid MS är i princip densamma som för patienter med enbart hjärnlesioner. Fyra läkemedel var godkända av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA:
Tysabri: Infusion (dropp) en gång per månad.
Betaseron: Interferon beta-1b som injiceras under huden varannan dag.
Copaxone: Injektion under huden en gång per dag.
Avonex: Intramuskulär injektion en gång per vecka.
Det är värt att notera att flera nya MS-läkemedel har godkänts sedan dess, däribland tabletter och mer potenta immunterapier. Vilken behandling som passar bäst avgörs alltid individuellt tillsammans med ansvarig neurolog.
Ungefär 35 procent av alla med MS har enbart ryggmärgssymtom. Ryggmärgslesioner ger en egen, tydligt urskiljbar uppsättning symtom:
Övre ryggmärgen eller nacke: Lesioner här kan orsaka domningar eller svaghet i armarna.
Mellersta ryggmärgen: Kan ge ett domnande, åtsittande band runt mellankroppen – ofta kallat "MS-kramen" (MS hug).
Nedre ryggmärgen: Kan orsaka en rad besvär, bland annat balans- och gångsvårigheter samt nedsatt kontroll över tarm- och blåsfunktion.
Personer med framför allt spinal MS (MS i ryggmärgen) behöver ofta använda gånghjälpmedel, exempelvis käpp eller rollator, för att kunna röra sig säkert. Vid längre sträckor kan det även bli nödvändigt att använda rullstol. Med rätt hjälpmedel och anpassningar kan många dock bibehålla en aktiv och självständig vardag.
Flera välkända personer lever med multipel skleros, bland andra skådespelaren Annette Funicello, artisten Alan Osmond och programledaren Montel Williams. Deras öppenhet kring sjukdomen har bidragit till ökad medvetenhet och förståelse för tillståndet.
Alla förändringar i symtombilden efter en MS-diagnos bör diskuteras med en neurolog. För att kunna följa sjukdomens utveckling rekommenderas regelbundna kontroller, och en MR-undersökning bör göras ungefär en gång per år. Tidig upptäckt av nya lesioner möjliggör snabbare justering av behandlingen och bättre möjligheter att bevara funktion och livskvalitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online