
Multipel skleros (MS) är en sjukdom som drabbar miljontals människor världen över. Konsekvenserna kan vara milda för vissa, medan andra får ett livsomvälvande förlopp – i svåra fall leder sjukdomen till förlamning. Men finns det egentligen något botemedel mot multipel skleros?
Multipel skleros är en kronisk sjukdom som angriper centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Förloppet är notoriskt oförutsägbart: vissa patienter har knappt några besvär alls, medan andra gradvis tappar kontrollen över kroppen.
Sjukdomen bryter ner myelin – det skyddande höljet runt nerverna – vilket gör att nervsignalerna inte längre fungerar som de ska. Den exakta orsaken till MS är fortfarande okänd. Vissa forskare menar att det rör sig om en autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper kroppens egen vävnad, medan andra misstänker att ett virus kan vara inblandat.
De tidiga symtomen inkluderar ofta suddig syn eller tillfälliga synrubbningar, domningar och svaghet i armar och ben samt försämrad koordination och balans. Detta kan göra gången osäker och leda till fall, och i extrema fall till förlamning. Även koncentrationsförmåga, uppmärksamhet, minne och omdöme kan påverkas, och depression är vanligt bland patienter. MS-attacker kommer ofta utan tydliga varningstecken – en person kan må bra i flera år för att plötsligt drabbas av en attack som ytterligare begränsar funktionerna.
Tyvärr finns det idag inget botemedel mot multipel skleros. Genom åren har många falska "mirakelkurer" marknadsförts, både av välmenande personer och av bluffmakare. Vissa har exempelvis hävdat att amalgamfyllningar med kvicksilver orsakar MS och att borttagning skulle bota sjukdomen – detta har visats vara felaktigt. Även kalcium och väteperoxid har utlovats som mirakelkurer.
Inom den medicinska forskningen råder det enighet om att inget botemedel mot MS existerar i dagsläget. Om du stöter på en webbplats eller behandlare som påstår sig kunna bota MS bör du vara mycket skeptisk. Många av dessa "kurer", som kalciumtillskott, är ofarliga men verkningslösa, medan andra – exempelvis marijuana – faktiskt kan vara skadliga. Det som däremot går är att behandla symtomen och bromsa sjukdomens utveckling med läkemedel.
Vissa MS-patienter lever ett helt normalt liv utan någon behandling alls – de är de lyckligt lottade. Många andra behöver dock ta mediciner nästan dagligen under resten av livet.
Tre betainterferonpreparat har godkänts av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA mot MS: Avonex, Betaseron och Rebif. Dessa läkemedel minskar antalet attacker, gör dem kortare och mindre svåra samt saktar ner sjukdomens progression. Copaxone (kopolymer I), ett ämne som liknar ett myelinprotein, används vid återfallande MS och har visats minska antalet återfall med ungefär en tredjedel.
Vid avancerad MS används immunsupprimerande behandling med Novantrone (mitoxantron). Eftersom läkemedlet dämpar immunförsvaret används det endast vid svåra eller kroniska fall. Tysabri (natalizumab) är en annan behandling som hämmar immunsystemets aktivitet. Kortikosteroider ges ofta i samband med attacker för att minska inflammationen, men de påverkar inte själva sjukdomsförloppet.
Dessutom ordineras ofta fysioterapi och regelbunden fysisk aktivitet, som promenader och jogging, för att hålla lemmarna aktiva och bevara rörligheten så länge som möjligt. Under senare år har även nya läkemedel introducerats, exempelvis ocrelizumab (Ocrevus), som blev det första godkända läkemedlet mot primärt progressiv MS – ett tecken på att forskningen fortsätter att göra framsteg.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online