Enligt National Multiple Sclerosis Society lever omkring 2,5 miljoner människor världen över med multipel skleros (MS). MS är en degenerativ sjukdom som orsakar neurologiska och fysiska funktionsnedsättningar. Immunförsvaret vänder sig mot centrala nervsystemet – hjärnan, ryggmärgen och synnervarna – och börjar angripa myelinet, det skyddande höljet som omger nerverna. Det finns idag ingen bot mot MS, men flera läkemedel kan hjälpa till att kontrollera sjukdomen och lindra symtomen.
Kortikosteroider, exempelvis prednisolon, dexametason eller metylprednisolon, minskar inflammation och förskrivs ofta under ett skov, det vill säga en period då personen har aktiva symtom.
Läkemedel som Avonex, Betaseron och Rebif är så kallade sjukdomsmodifierande behandlingar som kan bromsa sjukdomens progression hos patienter med MS. Dessa kallas även interferonbehandlingar.
Copaxone blockerar immunförsvarets angrepp på myelinet. Läkemedlet tas dagligen via injektion och kan orsaka andnöd som biverkning.
Neuralgi är nervsmärta, vilket är vanligt förekommande hos personer med MS. Läkemedel som amitriptylin, doksepin och zonisamid kan minska nervsmärtan till hanterbara nivåer.
Tysabri hindrar celler från immunförsvaret att vandra från blodbanorna till hjärnan och ryggmärgen. Läkemedlet används oftast som en sista utväg, eftersom det ökar risken för progressiv multifokal leukoencefalopati (PML), en ofta dödlig hjärninfektion.
Vilken behandling som passar bäst varierar från person till person beroende på sjukdomens form och svårighetsgrad. Det är därför viktigt att tillsammans med sin läkare göra en individuell bedömning av fördelar och risker med respektive läkemedel.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online