1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Multipel skleros – så ställs diagnosen

```html

Multipel skleros (MS) är en sjukdom i centrala nervsystemet som skadar myelinskidan – det skyddande hölje som omger nerverna. Skadorna stör kommunikationen mellan hjärnan och de signaler som skickas ut till kroppen. Att ställa diagnos är ofta svårt i sjukdomens tidiga skede, eftersom symtomen kommer och går.

Symtom

Symtomen vid multipel skleros varierar beroende på vilka nervfibrer som skadas. Vanliga symtom är dubbelseende eller suddig syn, partiell eller total synförlust i ena ögat, stickningar eller smärta på olika ställen i kroppen samt sämre koordination. Andra symtom är trötthet, yrsel, minnesproblem, domningar, pirrningar och darrningar (tremor).

Laboratorietester

Det finns inget specifikt test för multipel skleros, vilket innebär att diagnosen i stället bygger på att utesluta andra sjukdomar. Blodprov tas vanligtvis, inklusive en fullständig blodstatus och blodkemi, tillsammans med ett urinprov. Laboratorieproven hjälper till att utesluta andra tillstånd vars symtom liknar dem vid MS.

Lumbalpunktion

Vid en lumbalpunktion samlas vätska från ryggmärgskanalen och analyseras för onormala mängder vita blodkroppar och proteiner som kan kopplas till multipel skleros. Undersökningen används också för att utesluta andra tillstånd med samma neurologiska symtom.

MRT

En MRT-undersökning kan visa lesioner – skador – i ryggmärgen och hjärnan som kan orsakas av multipel skleros. Diagnosen kan dock inte fastställas enbart utifrån detta, eftersom lesioner även kan bero på andra sjukdomar, exempelvis borrelia eller SLE (systemisk lupus erythematosus). Kontrastvätska kan injiceras för att framhäva lesionerna på bilderna och ge läkaren information om de är aktiva eller inaktiva. Det visar om sjukdomen är i fortskridande skede. En specialist i neurologi kan ofta bedöma om sklerosen är den bakomliggande orsaken till lesionerna.

Behandling

Det finns idag ingen bot mot multipel skleros, men flera läkemedel kan lindra symtomen och bromsa sjukdomsförloppet. Kortikosteroider, som prednison, minskar inflammation. Interferoner, exempelvis Avonex, kan bromsa MS-symtomen men kan orsaka allvarlig leverskada. Novantron är ett immunsupprimerande läkemedel som endast används hos patienter med avancerad multipel skleros på grund av risken för hjärtskador. Plasmaferes är en process där blodcellerna separeras från plasman. Förfarandet liknar dialys i sin mekanik och kan hjälpa personer med svåra MS-symtom.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online