Sekundär progressiv multipel skleros (SPMS) är det andra stadiet av denna neurologiska sjukdom, som påverkar hjärnan och ryggmärgen. Efter en diagnos av skovvis förlöpande multipel skleros (RRMS) utvecklar ungefär hälften av alla drabbade så småningom SPMS.
Vissa personer med MS har en mycket lång RRMS-fas och övergår aldrig till SPMS, medan andra progredierar snabbare. Om du lever med MS kan du ha stor nytta av regelbundna kontroller hos din läkare för att följa sjukdomens utveckling och upptäcka SPMS i ett tidigt skede.
Multipel skleros kännetecknas av ett brett spektrum av symtom, som varierar beroende på var lesionerna (skadeområdena) uppstår i centrala nervsystemet.
SPMS kännetecknas framför allt av en gradvis ökande funktionsnedsättning. Symtomen tenderar att vara allvarligare och påverka vardagslivet mer än vid RRMS. Det gör att diagnosen ibland kan vara svår att ställa, eftersom vissa symtom även kan bero på andra tillstånd eller på den normala åldrandeprocessen.
Möjliga symtom och tecken vid SPMS inkluderar:
SPMS uppstår till följd av inflammation och skada på myelinskidan som omger och skyddar nervfibrerna i centrala nervsystemet. Även nervfibrerna själva kan skadas. När myelinskidan är skadad kan nervfibrerna inte längre överföra signaler korrekt mellan hjärnan, ryggmärgen och resten av kroppen.
Varför MS utvecklas är inte helt klarlagt, men forskarna tror att en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer spelar roll.
Faktorer som kan öka risken att utveckla MS inkluderar:
Det finns inga specifika tester som kan avgöra om en person har gått över från RRMS till SPMS. Diagnosen ställs istället utifrån personens symtom och kliniska fynd samt resultatet av en fysisk och neurologisk undersökning.
SPMS diagnostiseras efter sex månader eller mer av försämrad neurologisk funktion, särskilt om försämringen sker utan samtidiga MS-skov. Din läkare går noggrant igenom din sjukdomshistoria och diskuterar hur dina MS-symtom har förändrats över tid.
Idag finns inga behandlingar som kan stoppa progressionen eller återställa funktionsnedsättningen vid SPMS. Det finns dock flera sjukdomsmodifierande behandlingar (DMT) som effektivt kan bromsa utvecklingen av funktionsnedsättning vid både skovvis förlöpande multipel skleros och SPMS.
DMT är läkemedel som påverkar sjukdomsförloppet vid multipel skleros. Det är avgörande att ta sin sjukdomsmodifierande behandling regelbundet för att bibehålla rörlighet och funktionsförmåga så länge som möjligt.
Det finns 15 eller fler olika typer av DMT, och nya preparat utvecklas kontinuerligt. Behandlingen kan ges som injektion, i tablettform eller intravenöst. Prata med din MS-läkare om vilken behandling som passar dig bäst.
Det är också viktigt att delta i rehabiliterande insatser, såsom fysioterapi, arbetsterapi och logopedi. Dessa behandlingar kan hjälpa dig att kompensera för MS:s effekter och klara vardagsaktiviteter lättare.
Andra stödjande åtgärder som kan underlätta livet med SPMS inkluderar:
Att få en SPMS-diagnos kan kännas tungt. Kom ihåg att du inte är ensam – många personer med SPMS lever fulla och aktiva liv. Prata med din läkare och kontakta MS-stödgrupper för användbara resurser och strategier för att hantera din sjukdom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online