Multipel skleros (MS) är en sjukdom i det centrala nervsystemet (CNS), som består av hjärnan, ryggmärgen och synnervarna. CNS:s nervfibrer är täckta av ett isolerande hölje som kallas myelin, vilket möjliggör snabb överföring av nervimpulser. Hos personer med MS bryts myelinet ner. När myelinet förstörs avbryts nervsignalerna, vilket kan ge upphov till en rad olika neurologiska symtom. Ledvärk är vanligt förekommande hos patienter med MS.
Idag vet man inte exakt vad som orsakar MS. Det är allmänt accepterat att sjukdomen är autoimmun, det vill säga att kroppens immunförsvar angriper sina egna vävnader – i detta fall myelinet. Den italienska läkaren Paolo Zamboni väckte nyligen uppmärksamhet när han publicerade forskningsresultat som tydde på att MS i själva verket kan vara en kärlsjukdom. Genetiska faktorer tros spela en roll, liksom miljöfaktorer, men mer forskning behövs för att förstå vilken betydelse de har.
Enligt National Multiple Sclerosis Society lever cirka 400 000 personer i USA med multipel skleros, och ytterligare 200 personer diagnostiseras varje vecka. MS är vanligare bland kvinnor än bland män; uppskattningarna ligger på två till tre gånger vanligare. Sjukdomen diagnostiseras oftast mellan 20- och 50-årsåldern, även om det finns många undantag från denna regel.
Sjukdomsförloppet vid MS varierar. Den vanligaste formen är skovvis förlöpande MS (RRMS – relapsing-remitting MS), där patienterna har perioder av sjukdomsaktivitet följda av remissionsperioder då delar av eller allt myelin läker av sig självt. Progressiva former av MS är mindre vanliga; där upplever patienterna en gradvis försämring av den neurologiska funktionen utan remissionsperioder och/eller myelinläkning. Vissa patienter börjar med RRMS, men över tid blir deras sjukdom mer progressiv till sin natur.
MS kan potentiellt påverka alla system i kroppen och kan därför orsaka en mängd olika symtom som varierar från person till person. National MS Society listar de vanligare symtomen som: trötthet, domningar, synproblem, depression, spasticitet, muskelsvaghet samt problem med gång, balans och koordination. Även om MS inte direkt påverkar lederna är smärta i knän och höfter ett vanligt symtom. Denna smärta beror sannolikt på att personen går med en ojämn gångstil. Gången kan påverkas av domningar i ben och fötter, balansproblem, spasticitet och trötthet.
Det finns idag inget botemedel mot MS, men flera behandlingsalternativ finns tillgängliga. Bland annat finns flera FDA-godkända sjukdomsmodifierande läkemedel, exempelvis Avonex, Betaseron, Rebif, Tysabri, Copaxone, Extavia och Novantrone. Dessa läkemedel antas minska sjukdomsaktiviteten hos patienter med skovvis förlöpande former av MS. Dessutom används många olika läkemedel som riktar sig mot att behandla symtomen direkt. Rehabilitering anpassas efter behov; fysioterapi har visat sig vara effektivt för att minska ledvärk. Kompletterande metoder med fokus på livsstil, motion och näring rekommenderas också.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online