En muskelkramp är en ofrivillig sammandragning av en muskel som ger en intensiv smärta djupt inne i muskeln. Många kallar det en muskel som "krampar". Kramper orsakas oftast av överansträngning, skada eller långvarigt stillasittande i samma position. De kan också bero på näringsbrist, eller i vissa fall vara ett tecken på ett allvarligare hälsoproblem.
Muskelkramper uppstår vanligtvis efter att en muskel belastats hårt och blivit uttöjd eller översträckt i en eller flera riktningar. Muskeln försöker då återfå sin normala form, vilket utlöser en smärtsam kramp.
Det är dock inte bara fysiska faktorer som ligger bakom. Ångest, panik, stress och ilska kan påverka nervsystemet och orsaka kramper, muskelspänningar och stelhet. Smärtan känns ofta i nacke och axlar, men ibland även i nedre delen av ryggen.
En kramp gör att muskeln drar ihop sig och kortas av. Skonsam och långsam stretching ger ofta omedelbar lindring. Om du ofta drabbas av kramper i vissa muskler bör du lägga till specifik stretching för just dessa områden i din träningsrutin – det minskar vanligtvis antalet kramper märkbart.
Muskelkramper kan också behandlas med ett varmt bad eller en värmedyna. Precis som vid stretching förbättrar värme blodcirkulationen. Vissa vårdgivare rekommenderar dock is direkt efter en kramp. Ta reda på vad din vårdgivare rekommenderar utifrån dina specifika besvär.
Att massera området under kramen kan också hjälpa till att öka blodflödet och lindra smärtan. Massageterapi kan dessutom vara en löpande behandling vid återkommande kramper och muskelknutor.
Otillräcklig uppvärmning och stretching före träning kan orsaka kramper. Se till att få igång blodcirkulationen i hela kroppen, särskilt i det område där du brukar drabbas. Är du benägen att få vadkramper ska du värma upp området och inkludera skonsam stretching som rör muskeln genom hela sitt rörelseomfång. Ställ dig med en fot långt framför den andra och tryck ner den bakre hälens fotblad i golvet. Håll positionen i 20 sekunder – då känner du stretchningen i vadmuskelns mitt. Upprepa gärna stretchningen även efter träningen.
Drabbas du istället av kramper i lårens framsida (quadriceps), spendera fem till tio minuter på cykel eller crosstrainer för att värma upp benen. Börja långsamt. Stretcha sedan ordentligt genom att dra höger fotled mot höger stuss och håll kvar i minst 20 sekunder. Upprepa på andra sidan. Precis som för alla områden som är benägna att krampa gäller: stretcha ordentligt även efter träningen.
Bristande vätskeintag kan också bidra till kramper. Drick rikligt med vatten för att både förebygga och behandla muskelkramper. Som riktmärke rekommenderas män cirka 3 liter, ungefär 13 glas, vätska per dag, medan kvinnor bör få 2,2 liter, cirka 9 glas. Svettas du mycket behöver du mer. Ett enkelt mått är urinen – är den färglös eller bara svagt gul är du sannolikt väl hydrerad.
Låga nivåer av mineraler som kalium, kalcium och magnesium har kopplats till muskelkramper. Kaliumbrist är särskilt vanligt hos långdistanslöpare och andra uthållighetsidrottare, eftersom kaliumdepåerna töms under långvarig ansträngning. Se därför till att fylla på med det du förbrukar. Om mineralbrist ligger bakom dina kramper behöver du öka intaget av livsmedel rika på dessa näringsämnen. I vissa fall kan kosttillskott behövas, men rådfråga alltid din läkare innan du börjar.
De flesta muskelkramper är ofarliga och går att behandla med hjälp av råden ovan. Får du däremot frekventa eller återkommande kramper kan det tyda på blodproppar eller ett annat potentiellt allvarligt hälsoproblem. Kontakta din läkare för att utesluta sådana orsaker.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online