Stretchreflexen: hur den används för att upptäcka ryggmärgsskador

Vad är stretchreflexen?

Stretchreflexen är en monosynaptisk reflex som innebär att en muskel drar ihop sig som svar på att den utsätts för en plötslig uttänjning. Reflexen styrs helt av ryggmärgen och kräver ingen inblandning från hjärnan, vilket gör den till ett snabbt och pålitligt diagnostiskt verktyg.

Så fungerar reflexen steg för steg

När en muskel töjs aktiveras den så kallade muskelspolen – en proprioceptiv receptor som känner av muskelns längd och spänning. Detta utlöser följande reaktionskedja:

1. Muskelspolen stimuleras och skickar en signal via det sensoriska (afferenta) neuronet till ryggmärgen.
2. I ryggmärgen kopplas signalen direkt över till ett motoriskt (efferent) neuron.
3. Motorneuronet skickar en signal tillbaka till samma muskel, vilket får den att dra ihop sig.

Eftersom hela banan bara omfattar en synaps i ryggmärgen går reflexen extremt snabbt – ofta utan att vi ens hinner registrera den medvetet.

Varför testas stretchreflexen vid misstanke om ryggmärgsskada?

Stretchreflexen används inom neurologisk undersökning eftersom den ger en enkel och snabb bedömning av ryggmärgens funktion. Om reflexen uteblir kan det tyda på en skada i det ryggmärgssegment som motsvarar den testade muskeln. Genom att testa flera olika reflexer (till exempel patellareflexen i knä eller akillessenen i foten) kan läkaren dessutom avgöra på vilken höjd eventuell skada finns.

Hur går undersökningen till?

Vid testet slår kliniker med en liten reflexhammare på senan till den muskel som ska undersökas. Slaget orsakar en kort, plötslig uttänjning av muskeln, vilket utlöser stretchreflexen. Kliniken observerar sedan om och hur starkt muskeln drar ihop sig.

Tolkning av resultatet

Utebliven muskelkontraktion kan tyda på en skada i motsvarande ryggmärgssegment. Det är dock viktigt att komma ihåg att frånvaro av stretchreflex inte automatiskt betyder en ryggmärgsskada. Andra tillstånd, exempelvis perifer neuropati eller skador på de perifera nerverna, kan också ge nedsatt eller bortfallen reflex.

Därför används stretchreflexen alltid som ett av flera diagnostiska verktyg. En komplett utredning kombinerar vanligen reflexprov med andra neurologiska tester, patientens sjukhistoria samt bilddiagnostik som MR för att kunna ställa en säker diagnos.