Ligamentum flavum hypertrofi – förtjockning av det elastiska bandet som kopplar intilliggande laminor – kan förtränga spinalkanalen (central stenose) eller neurala foramina, vilket orsakar neurogen claudicatio, radikulopati eller myelopati.
Konservativ hantering (Förstahandsval)
- Aktivitetsanpassning: Undvik långvarigt stående, extensionsbaserade aktiviteter, tunga axiala belastningar.
- NSAID: Minskar inflammatorisk smärta (ibuprofen, naproxen, celecoxib).
- Fysioterapi: Kärnstabilisering, lumbal flexionsövningar, höftmobilitet, hållningsre-education, gångträning.
- Epidurala steroidinjektioner (ESI): Transforaminala eller interlaminära; levererar kortikosteroid till epiduralt utrymme för att minska perineural inflammation. Diagnostisk + terapeutisk.
Kirurgiska alternativ (Om konservativ misslyckas)
- Dekompressiv laminektomi: Borttagning av lamina (och hypertrofierat ligamentum flavum) för att utvidga central kanal. Guldstandard för central stenose.
- Foraminotomi: Förstoring av neural foramen för att dekomprimera utgående nervrot (lateral stenose).
- Interspinös spacer (t.ex. X-STOP, Coflex): Minimalinvasiv enhet placerad mellan spinosaprocesser; dekomprimerar indirekt genom att begränsa extension. Utvalda patienter endast.
- Minimalinvasiv tubular dekompression: Mindre incision, muskelbeskärande; snabbare återhämtning.
Beslutsfaktorer
- Symptomsvårighet & funktionsnedsättning (gångdistans, ADL)
- Avbildningskorrelation (MRI/CT: grad av stenose, inblandade nivåer)
- Patientålder, komorbiditeter, benkvalitet
- Tidigare behandlingar & svar
Konsultera en ryggspecialist (neurokirurg eller ortopedisk ryggkirurg) för personlig bedömning. De flesta patienter förbättras med icke-operativ vård; kirurgi är för refraktära, funktionsbegränsande fall.
