Muskelkramper definieras som ofrivilliga och långvariga muskelkontraktioner som kan orsaka smärta och nedsatt rörlighet. De skiljer sig från spasmer, som är ofrivilliga muskelkontraktioner där musklerna plötsligt drar ihop sig och sedan slappnar av. Muskelkramper förknippas ofta med tillstånd som vätskebrist, elektrolytrubbningar och långvarig fysisk ansträngning.
Här går vi igenom några vanliga orsaker och tillstånd där muskelkramper och spasmer kan vara symtom.
Muskelkramper kan vara ett tecken på vätskebrist, särskilt när de uppstår under eller efter fysisk aktivitet. När kroppen förlorar för mycket vätska störs balansen mellan elektrolyter, vilket kan utlösa muskelkramper.
Elektrolyter som kalcium, kalium och magnesium är avgörande för att musklerna ska fungera normalt. En obalans i dessa mineraler – ofta orsakad av kraftigt svettande, vätskebrist eller vissa sjukdomar – kan leda till både kramper och spasmer.
Långvarig och intensiv fysisk aktivitet kan göra musklerna trötta och överbelastade. Trötta muskler är mer benägna att drabbas av kramper och ofrivilliga sammandragningar.
Vissa medicinska tillstånd, exempelvis spinal stenos eller perifer neuropati, kan trycka på nerver som styr musklernas funktion. Detta kan i sin tur utlösa muskelkramper och spasmer.
Vissa läkemedel kan orsaka muskelkramper som biverkning. Det gäller bland annat diuretika (vätskedrivande medel), statiner (kolesterolsänkande läkemedel) samt vissa cancerläkemedel inom kemoterapi.
Muskelkramper och spasmer kan även vara symtom på bakomliggande medicinska tillstånd, till exempel:
- Njursjukdom: Njurproblem kan leda till elektrolytrubbningar och vätskeansamlingar i kroppen, vilket bidrar till muskelkramper.
- Sköldkörtelproblem: Sköldkörteldysfunktion, som hypotyreos (låg ämnesomsättning), kan påverka musklernas ämnesomsättning och orsaka kramper.
- Diabetes: Nervskador orsakade av diabetes, så kallad diabetisk neuropati, kan ge upphov till både muskelkramper och spasmer.
Muskelkramper är ett vanligt besvär under graviditeten, särskilt i de senare veckorna. Orsakerna är hormonella förändringar, ökad vätskeansamling i kroppen samt det ökade trycket på nerver och blodkärl.
Brist på vissa vitaminer och mineraler, bland annat vitamin B6, vitamin D och magnesium, kan bidra till muskelkramper och nedsatt muskelfunktion.
Nedsatt blodflöde till musklerna, exempelvis vid åderförkalkning i benens artärer (perifer kärlsjukdom), kan leda till syrebrist i muskulaturen och därmed orsaka kramper.
Kontakta en läkare eller annan vårdpersonal om du ofta drabbas av muskelkramper eller spasmer, eller om besvären är svåra. Det kan nämligen vara ett tecken på ett underliggande medicinskt tillstånd som kräver behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online