Muskelspasmer på vänster sida av bakhuvudet kan bero på flera olika faktorer. I de flesta fall är besvären harmlösa och går över av sig själva, men det är bra att förstå vad som ligger bakom för att kunna hantera dem på rätt sätt. Här går vi igenom de vanligaste orsakerna.
Överansträngning eller skada på muskulaturen i nacke och rygg är en av de mest förekommande orsakerna. Dålig hållning, långvarigt sittande vid skrivbordet eller repetitiva rörelser kan belasta musklerna och utlösa kramper och spasmer i bakhuvudet.
Cervikal spondylos innebär att kotorna i halsryggen degenererar, ofta med åldern. Detta kan leda till att nerverna i nacken komprimeras eller retas, vilket i sin tur kan utlösa muskelspasmer i bakhuvudets bakre del.
Trigeminusneuralgi är ett kroniskt smärttillstånd som drabbar trigeminusnerven – nerven som förmedlar känsel från ansikte och huvud. Tillståndet kan ge upphov till intensiv smärta och muskelspasmer på ena sidan av ansiktet och huvudet, inklusive bakhuvudet.
Problem med käkleden, den led som förbinder underkäken med skallen, kan orsaka smärta och muskelspänningar i käke, ansikte och bakhuvud. Många som pressar ihop tänderna eller gnisslar i sömnen får också spänningar i nackens bakre muskulatur.
Stress gör att kroppens muskler spänns omedvetet under långa perioder. Med tiden kan detta leda till ömma och trötta muskler samt spasmer på olika ställen i kroppen – inte sällan i just nacke och bakhuvud.
Sömnen är avgörande för att musklerna ska kunna återhämta sig. Brist på sömn eller dålig sömnkvalitet försämrar återhämtningen och ökar risken för muskelkramper och spasmer.
När kroppen saknar vätska blir musklerna snabbare trötta och elektrolytbalansen rubbas, vilket kan bidra till kramper och ofrivilliga muskelsammandragningar. Se till att dricka tillräckligt under dagen, särskilt vid träning eller varmt väder.
Brist på vissa näringsämnen – framför allt kalcium, kalium och magnesium – påverkar musklernas funktion och kan öka risken för spasmer. En varierad kost, eller kosttillskott efter läkares rekommendation, kan hjälpa till att förebygga besvären.
Vissa medicinska tillstånd, exempelvis sköldkörtelrubbningar, diabetes och vissa neurologiska sjukdomar, kan ge muskelspasmer som ett av symtomen. Om besvären återkommer ofta utan tydlig förklaring är det klokt att undersökas.
Kontakta en läkare om spasmer är kraftiga, långvariga eller åtföljs av andra symtom, till exempel domningar, yrsel, synrubbningar eller svaghet. En vårdgivare kan undersöka orsaken och föreslå en lämplig behandling – vilopauser, fysioterapi, medicinering eller andra åtgärder efter behov. I de flesta fall går muskelspasmer över med enkel egenvård, men det är alltid bättre att få en korrekt diagnos än att gissa själv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online