Tungans muskler: Vad består muskelvävnaden i tungan av?

Vad är muskelvävnad i tungan?

Tungan är ett av kroppens mest rörliga organ och består nästan helt av muskelvävnad. Den spelar en avgörande roll för talet, tuggningen, sväljningen och vår smakupplevelse. Tungans muskulatur delas in i två huvudgrupper: de inre musklerna som ligger själva i tungan och formar den, samt de yttre musklerna som förbinder tungan med omgivande strukturer och förflyttar den.

De inre musklerna

De inre musklerna ligger helt inom tungan och styr dess form och rörelser. De indelas i fyra grupper:

• M. longitudinalis superior (övre längsgående muskeln): Ligger längs tungans ovansida och hjälper till att lyfta tungspetsen och korta av tungan.
• M. longitudinalis inferior (undre längsgående muskeln): Löper längs tungans undersida och hjälper till att sänka tungspetsen.
• M. transversus linguae (tvärgående muskeln): Går tvärs över tungan och gör den smalare och längre.
• M. verticalis linguae (vertikala muskeln): Löper lodrätt genom tungan och gör den plattare och bredare.

De yttre musklerna

De yttre musklerna har sitt ursprung utanför tungan och fäster den mot omgivande skelettstrukturer. De används för att flytta hela tungan:

• M. genioglossus: Utgår från underkäken (mandibula) och fäster i tungan. Den skjuter fram tungan och är dess starkaste muskel.
• M. hyoglossus: Utgår från tungbenet (os hyoideum) och fäster i tungan. Den hjälper till att sänka tungan.
• M. styloglossus: Utgår från processen styloideus vid temporalbenet och drar tungan uppåt och bakåt.
• M. palatoglossus: Förbinder gommen med tungan och höjer tungans bakre del vid sväljning.

Nervförsörjning

Tungans muskler innerveras främst av hypoglossusnerven (kranialnerv XII), som styr alla tungans rörelser. Ett undantag är m. palatoglossus, som istället styrs av vagusnerven (kranialnerv X). Skador på hypoglossusnerven kan leda till svaghet på ena sidan av tungan och påverka både tal och sväljförmåga.