Att ta ett glas alkohol vid speciella tillfällen kan höja humöret och bidra till njutningen, men kraftig alkoholkonsumtion har kopplats till en rad olika problem. Medan måttligt drickande av vin enligt National Institutes of Health till och med kan ha vissa fördelar för hjärtat, medför tungt alkoholbruk många risker. Personer som missbrukar alkohol riskerar att skada sin hälsa, sina relationer eller drabbas av problem i arbetet.
Enligt National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism (NIAAA) försämrar alkohol både minnet och inlärningsförmågan. Mer specifikt verkar alkohol störa förmågan att bilda nya minnen, medan återkallandet av gamla minnen och förmågan att behålla information i arbetsminnet några sekunder påverkas i mindre grad.
Både män och kvinnor drabbas av liknande inlärnings- och minnesproblem, men kvinnor tycks vara mer känsliga för alkoholens effekter. Effekterna är dessutom allvarligare hos ungdomar än hos vuxna, vilket gör unga särskilt utsatta under hjärnans utvecklingsår.
Personer med alkoholberoende kan få diffusa hjärnskador som påverkar flera hjärnområden samtidigt. Enligt NIAAA är dock prefrontala cortex, som ligger i hjärnans pannlober, särskilt utsatt för alkoholens effekter eftersom detta område är kopplat till alla andra lober i hjärnan.
Prefrontala cortex ansvarar för det som kallas "exekutiv kontroll" – alltså omdöme, planering och förmågan att sträva mot mål. När alkohol stör denna funktion uppstår en rad beteendemässiga, kognitiva, emotionella och sociala problem. Den som dricker blir mindre benägen att hejda sina impulser och löper större risk att agera impulsivt, tappa kontrollen över sina känslor och bete sig olämpligt i sociala situationer.
Alkoholmissbruk och depression går ofta hand i hand. Enligt en genomgång av John S. Baer, doktor i psykologi, som presenteras på webbplatsen College Drinking, är alkoholkonsumtion kopplad till negativa känslotillstånd som nedstämdhet och depression.
Sambandet är dock komplext, och det är svårt att avgöra om drickandet orsakar eller förstärker depressionen, eller om personer som lider av depression är mer benägna att dricka mycket. Forskning publicerad 2009 i tidskriften Archives of General Psychiatry försökte besvara denna fråga genom en 25-årig studie av ett stort urval barn. Forskarna Fergusson, Boden och Horwood följde deltagarna från födseln fram till 25 års ålder och mätte alkoholmissbruk och depression vid olika åldrar.
Slutsatsen blev att den mest troliga förklaringen är att alkoholmissbruk leder till ökad depression – inte tvärtom. Detta understryker vikten av tidiga insatser för att förebygga både problematiskt drickande och dess psykiska konsekvenser.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online