Opiatberoende kan vara försvagande i sig, men abstinensbesvären kan ofta kännas ännu värre. Att sluta med opiater är en process som sker i två faser och som innefattar depression, kraftig smärta, illamående och till och med sömnlöshet. Hos många beroende är ledvärk ett av de mest besvärande symtomen.
Innan rehabiliteringen kan påbörjas måste den som är beroende av opiater genomgå avgiftning, alltså bli helt fri från drogerna i kroppen. Under avgiftningens första fas uppträder lindrigare symtom som svettningar, irritabilitet, rinnande näsa och ömma muskler. Den andra fasen innebär allvarligare besvär som kräkningar, smärta, diarré och depression.
Enligt National Institutes of Health (NIH) kan de första abstinenssymtomen börja redan 12 timmar efter att drogbruket upphört. Ledvärken och de övriga symtomen brukar vanligtvis pågå i en till två veckor, enligt Michael's House, ett behandlingscenter för beroende i Kalifornien.
Vid upprepade avgiftningar och återfall kan medicinsk behandling behövas. Metadon är den mest använda metoden för avgiftning eftersom det lindrar abstinenssymtomen, inklusive ledvärken. En biverkning av metadon är dock just ledvärk. När metadon inte ger tillräcklig effekt finns andra läkemedel, som tramadol, mot smärtan, samt olika preparat mot illamående, kräkningar och depression.
Metadon är ett syntetiskt opiat och kan i sig själv bli beroendeframkallande. Ett återfall efter genomförd avgiftning är dessutom ofta livsfarligt, eftersom kroppens tolerans för droger sjunker kraftigt under avgiftningen. Därför bör avgiftningen alltid ske under noggrann övervakning och omedelbart följas av ett strukturerat rehabiliteringsprogram.
Opiater är inte droger som man successivt kan trappa ner ifrån på egen hand. En fullständig avgiftning är nödvändig för att bli kvitt ledvärken och de övriga abstinensbesvären. Medicinering kan dock lindra symtomen betydligt under själva avgiftningsprocessen och göra den mer hanterbar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online