Att en förälder eller vårdnadshavare konsumerar alkohol är en känd riskfaktor för barnmisshandel. Forskning som publicerades 2001 i tidskriften "The Journal of Alcohol and Child Abuse" visar samtidigt att upplevelsen av att ha blivit misshandlad som barn kan öka risken för alkoholrelaterade problem i vuxen ålder. Detta skapar en ond cirkel där missbruk och misshandel förstärker varandra över generationer.
Barn till alkoholister bär på en dubbel börda: de lever inte bara med risken för misshandel och försummelse, utan löper också själva ökad risk att utveckla alkoholism senare i livet. För dem finns stora nätverk av stödgrupper, bland annat för vuxna barn till alkoholister, som betraktar föräldraalkoholism som en form av barnmisshandel och erbjuder känslomässigt stöd för att bearbeta efterdyningarna av en uppväxt präglad av förälderns missbruk.
Alkohol är inte bara en traditionell del av många familjehögtider och sammankomster – det rör sig också om en enorm industri med mäktiga intresseorganisationer. I USA har alkoholismen karaktär av epidemi. Världshälsoorganisationen (WHO) har identifierat flera typer av alkoholism, varav en kännetecknas av hög grad av antisocialt beteende som ofta börjar visa sig redan under tonåren. Barn vars föräldrar har denna typ av alkoholism kan vara särskilt utsatta för misshandel under uppväxten. Även barnförsumelse är ett vanligt följdproblem när föräldrar missbrukar alkohol.
Forskning som publicerades 2003 i tidskriften "Child Abuse & Neglect" visade att rapporterade fall av substansmissbruk var betydligt vanligare bland fäder än bland mödrar. Om en gravid kvinna missbrukar alkohol kan det dock leda till allvarliga och bestående utvecklingsskador hos det ofödda barnet, exempelvis fetalt alkoholsyndrom.
Forskningen har också dokumenterat att en generationell överföring av genetisk benägenhet för alkoholism anses vara en avgörande faktor bakom sjukdomen. WHO konstaterar att barn till missbrukare löper ökad risk för antisocialt beteende och egna alkoholproblem – både på grund av en genetisk disposition och på grund av erfarenheten av barnmisshandel.
WHO varnar även för att barn i hushåll med alkoholister eller substansmissbrukare lär sig dysfunktionella beteenden och en livsstil präglad av kemiskt beroende. Barn med oövervakad tillgång till alkohol kan börja dricka regelbundet, vilket skadar deras hälsa både fysiskt och psykiskt. Barn är extra sårbara eftersom deras hjärnor ännu inte är fullt utvecklade.
Forskarna har identifierat flera riskfaktorer för barnmisshandel: föräldrar som är ensamstående, unga, fattiga, arbetslösa eller isolerade, samt föräldrar med tidigare erfarenhet av våld i nära relationer. Moderns alkoholmissbruk har dessutom kopplats till en högre risk för sexuella övergrepp mot hennes barn, eftersom gärningsmän kan utnyttja bristen på tillsyn och uppmärksamhet.
Barnmisshandel och substansmissbruk hänger ofta ihop. När föräldrar inte är nyktra klarar de inte av att fostra sina barn på ett tryggt och fungerande sätt. Stödgrupper för missbrukare och klinisk behandling kan ha en positiv effekt på att minska förekomsten av barnmisshandel. Mer forskning och fler resurser behövs inom detta område för att förhindra att fler barn lider – och för att bryta den onda cirkeln där utsatta barn själva uppreper mönstret när de blir vuxna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online