Arbetsgivare som är frustrerade över bristande personligt ansvarstagande litar i allt högre grad på drogtester för att hålla sin personal ärlig. Men som kritiker av metoden ofta påpekar är drogtester inte felfria. Om rutinerna inte följs strikt kan resultaten bli obestämda eller falskt positiva för illegala droger, inklusive opioider som heroin eller kokain. Även om vallmofrön har avskrivits som förklaring i detta sammanhang, är listan över ämnen som kan snedvrida resultaten lång och överraskande.
Alla drogtester är inte likvärdiga. Ett urintest visar exempelvis endast om en person nyligen använt en illegal drog – inte hur länge sedan, eller vilken substans det rör sig om. Blodprov anses vara den mest exakta metoden, men kostnaden gör att arbetsgivare sällan väljer dem. Svetttestning, där bäraren måste ha ett plåster på huden under en längre tid, är den mest kontroversiella metoden eftersom föroreningar på hudytan kan ge falska utslag.
Om proceduren inte följs noggrant blir resultaten opålitliga. Enligt experter bör digitala termometrar användas för att verifiera att urinprover ligger inom temperaturområdet 96–99 grader Fahrenheit (cirka 35,5–37,2 grader Celsius). Den amerikanska myndigheten SAMHSA tillåter dock i dag ett bredare spann på 90–100 grader, vilket öppnar dörren för många felaktiga resultat. Av samma skäl bör testremsor som sitter fast på provkärlen undvikas, eftersom de riskerar att kompromettera provet.
Att respektera detektionsgränsen är en grundprincip inom korrekt testning. Det innebär att en viss mängd av ett ämne kan finnas i kroppen utan att provet rapporteras som positivt, vilket minskar risken för falska negativa resultat – alltså resultat som tolkas som rena trots att drogen faktiskt finns i kroppen. Slumpmässigt utvalda testtillfällen är minst lika viktigt, eftersom kroppen gör sig av med olika droger i olika takt. En varselstid på högst 24 timmar anses vara den mest acceptabla.
Både receptbelagda och receptfria läkemedel kan påverka resultatet av ett drogtest. Det finns fler än 300 exempel på sådana preparat, bland annat hostmediciner, bantningsmedel och även läkemedel mot höfeber. De flesta receptfria nässprayer mot nästäppa har kopplats till utslag för amfetamin, och hostdämpande preparat som innehåller kodein kan visa sig som opiatmissbruk. Även vissa tandvårdsprodukter, som lokalbedövningsmedlet novokain, har kunnat ge falskt positiva utslag för kokainmissbruk.
Risken för falskt positiva resultat slutar inte vid kroppens insida. Rök från crackkokain eller marijuana – som kan förekomma på konserter eller fester – kan tas upp i håret. Tillräcklig exponering för passiv rökning av dessa substanser kan även få standardiserade urinprov att visa utslag. Detta kan leda till att både ett första och ett andra test fallerar, ”utan någon annan möjlighet än att hävda att röken kom från någon annan”.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online