1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Opiatavvänjning: symtom, behandling och vägen till återhämtning

Opiatavvänjning behandlas på flera olika sätt. Opiater omfattar både receptbelagda läkemedel och olagliga droger. Exempel på opiater är bland annat Oxycontin, Oxikodon, Percocet, Lortab, Demerol, Fentanyl, Kodein, Dilaudid, Morfin, Tylenol 3, Metadon och Heroin. Alla dessa preparat är extremt beroendeframkallande – både fysiskt och psykiskt. När en person försöker bryta ett opioidberoende drabbas hen ofta av svåra och utmattande kroppsliga symtom.

Hur länge stannar opiater i kroppen?

Opiater bryts ner i levern och utsöndras via njurarna. Cirka 95 procent lämnar kroppen inom 24 timmar efter intag. Spår av morfin kan dock påvisas i urinen i ett till tre dygn efter användning.

Vem använder opiater?

Det vanligaste medicinska användningsområdet för dessa läkemedel är smärtlindring. Den illegala användningen sker främst i rekreationellt syfte. Fysisk tolerans och beroende kan utvecklas hos personer som tar högre doser än vad som ordinerats, vilket i förlängningen kan leda till missbruk.

Hur lång tid går det innan abstinens uppstår?

Abstinensbesvär vid opiatavvänjning är sällan livshotande. Svårighetsgraden och när besvären börjar beror på vilken drog som använts, tiden mellan doserna samt hur länge bruket pågått. Abstinensen kan inledas redan inom 24 timmar efter den sista dosen, men vid depåpreparat med förlångsad frisättning, som Oxycontin, tar det längre tid. Den akuta fasen når sin topp efter cirka 72 timmar och avtar därefter gradvis under sju till tio dagar, även om vissa symtom ibland kan kvarstå i flera veckor.

Vilka symtom ger opiatavvänjningen?

Bland de vanligaste symtomen finns diarré, utvidgade pupiller, feber, högt blodtryck, irritabilitet, sömnlöshet och kraftiga muskelkrampningar – därav uttrycket "att sparka bort sitt beroende". Dessutom kan gåshud uppstå över hela huden, vilket är ursprunget till det engelska begreppet "cold turkey".

Behandling och hjälp

Behandlingen anpassas individuellt från fall till fall. Klonidinplåster ordineras ofta mot högt blodtryck, och vid mycket svåra muskelkrampningar kan muskelavslappnande medel ges. Egenvård i form av självmassage samt varma duschar eller bad kan lindra muskelkrampen. Det rekommenderas också att minska intaget av koffein och sluta röka för att främja en lugnare sömn.

För att minska risken för återfall bör patienten dessutom följa upp med behandling för själva beroendet och delta i stödgrupper enligt tolvstegsprogrammet, exempelvis Anonyma Narkomaner. Den kraftfulla rusupplevelse som dessa droger ger skapar ett starkt psykologiskt beroende, vilket gör att risken för återfall är betydande utan rätt stöd och uppföljning.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online