Kvinnor som använder droger under graviditeten behöver behandling – både för sitt barns hälsa och sin egen. Allt som en gravid kvinna får i sig kan potentiellt passera moderkakan och nå fostret. Ett barn som föds med beroende kan drabbas av låg födelsevikt och smärtsamma abstinensbesvär. Ett foster som utsätts för droger och alkohol riskerar missbildningar, vilket i värsta fall kan leda till att barnet dör. Att återhämta sig från ett beroende är fysiskt och känslomässigt krävande. Som tur är finns det flera behandlingsformer som gör processen lättare och ökar chansen till en trygg förlossning av ett friskt barn.
Nikotinberoende är särskilt vanligt bland gravida kvinnor. Barn till mödrar som röker lider ofta av låg födelsevikt. Idealiskt bör du sluta röka helt och hållet direkt om du är gravid. De flesta läkemedel mot rökavvänjning innehåller dock nikotin, vilket utgör samma hot mot fostret som själva rökningen. Chantix, ett receptbelagt läkemedel mot rökning, har inte utvärderats när det gäller säkerheten hos gravida kvinnor. Därför rekommenderas istället samtalsterapi och gruppterapi för gravida kvinnor som vill sluta röka.
Alkoholkonsumtion under graviditet kan orsaka fostermissbildningar som kallas fetala alkoholspektrumstörningar (FASD). Enligt organisationen March of Dimes föds upp till 40 000 barn med FASD varje år. Alkoholberoende bör behandlas tidigt i graviditeten, eftersom barnet utvecklas som mest under första trimestern.
Milda abstinenssymtom vid alkoholavslut, som darrningar och oro, varar oftast kort tid och kräver ingen behandling. Symtom som kan påverka det växande fostret – såsom takykardi (förhöjd puls), feber och kramper – bör däremot behandlas symtomatiskt. En förhöjd hjärtfrekvens kan normaliseras med läkemedlet adenosin, som har en extremt kort halveringstid och inte skadar fostret. Feber kan säkert behandlas med paracetamol. Kramper orsakade av alkoholabstinens behandlas vanligtvis med bensodiazepiner, exempelvis klonazepam, i lägsta möjliga dos för att minimera risken för fostret.
Kokain, metamfetamin och heroin skadar det utvecklande fostret. Kokain- och metamfetaminbruk kan avbrytas omedelbart, eftersom abstinensen från dessa droger är obehaglig men inte livshotande. Avtänjningen bör dock ske på en rehabiliteringsklinik, där kvinnan får stöd att hantera de känslor och frestelser som kan leda till återfall.
Heroinabstinens är betydligt svårare och potentiellt farlig. En kvinna som inte är gravid skulle normalt sättas på metadon, men metadon utgör även det en risk för fostret. Tar man metadon under graviditetens sista veckor kan barnet drabbas av abstinenssymtom efter födseln. Buprenorfin är ett alternativ som minskar suget efter heroin och andra opiater utan att ge någon rusupplevelse. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har godkänt två former av buprenorfin: Suboxone och Subutex. Kunskapen om buprenorfins effekter på fostret är fortfarande begränsad, men fördelarna bedöms ändå överväga riskerna jämfört med fortsatt heroinbruk.
Cannabisberoende är till största delen psykologiskt. Att röka cannabis innebär dessutom samma hälsoproblem som tobaksrökning. En kvinna som röker cannabis olagligt under graviditet bör sluta omedelbart, eftersom verksamma ämnen passerar över till fostret via moderkakan. Använder en kvinna medicinsk cannabis på recept bör hon tillsammans med sin läkare avgöra om behandlingen kan fortsätta eller bör avbrytas.
Intravenös drogbruk utsätter både mor och barn för risk att drabbas av blodburna infektioner. Sjukdomar som hepatit och hiv kan överföras till barnet. Alla nyfödda testas rutinmässigt för droger. Om illegala droger påvisas i barnets system kan modern riskera att förlora vårdnaden om sitt barn. Att söka hjälp tidigt är därför avgörande – både för mammans och barnets framtid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online