Alkohol- och drogmissbruk är kostsamt på många plan – för individen, för familjen och för hela samhället. De flesta som utvecklar ett missbruk börjar redan i tonåren, en period då nyfikenheten och behovet av att höra till en grupp är som starkast och står högst på prioritetslistan.
För att förebyggande insatser ska fungera måste de tilltala exakt samma emotionella behov som lockar unga att prova droger från början. De behöver stilla ungdomarnas nyfikenhet och samtidigt hjälpa dem att känna samhörighet med sina kamrater genom alkohol- och drogfria val. Här presenteras tre beprövade metoder som används inom det missbruksförebyggande arbetet.
Normativa utbildningsstrategier har visat sig vara effektiva för att förebygga alkohol- och drogmissbruk bland unga. Idén bygger på att korrigera en utbredd feltolkning: att de flesta ungdomar experimenterar med droger som en slags övergångsrit till vuxenlivet.
Genom webbplatser med enkäter och interaktiva kommunikationsverktyg får unga själva ta reda på fakta om hur många som faktiskt använder alkohol och droger. Opinionsundersökningar och frågeformulär visar tydligt att majoriteten av unga inte experimenterar med droger eller alkohol alls. När ungdomen själv upptäcker att ”alla andra gör det” är en myt, minskar det sociala trycket att följa med.
En annan framgångsrik preventionsstrategi är att uppmuntra unga att göra egen research om missbruk och beroendets destruktivitet. Ungdomarna uppmanas att läsa, studera och undersöka ämnen kopplade till missbruk – exempelvis vad ett beroende faktiskt kostar individen, anhöriga och samhället – för att sedan dra sina egna slutsatser.
Instruktörerna predikar inte och tvingar inte på någon åsikt. I stället får eleverna själva redogöra för sina fynd inför gruppen. Enligt källor inom området behandling, prevention och policy är denna undervisningsmetod särskilt lyckad, just eftersom den bygger på ungas naturliga nyfikenhet snarare än på vuxnas pekpinnar.
Strukturerade preventionsgrupper använder ofta rollspelstekniker för att lära unga konkreta färdigheter i att tacka nej till droger. Instruktören väljer ut en gruppmedlem som spelar sig själv i en situation med tidig återhämtning, där gamla vänner, familjemedlemmar eller tidigare drogkontakter försöker få hen att börja använda droger igen.
Övriga deltagare uppmanas att säga eller göra allt de kan komma på för att övertala personen att återgå till drogbruket efter behandlingen. På så sätt får nyligen återhämtade ungdomar, eller deltagare i preventionsprogram, träna i praktiken på att säga ”nej” till skadliga droger – innan de hamnar i en verklig pressande situation.
Efter övningen föreslår instruktören och gruppmedlemmarna olika strategier för att refusera droger när de erbjuds. Gruppen får sedan gemensamt diskutera hur övningen kändes och vilka känslor den väckte, vilket stärker både självförtroendet och sammanhållningen i gruppen.
Lyckad missbruksprevention handlar om att möta unga där de befinner sig: nyfikna, socialt orienterade och mottagliga för kamrattryck. Genom normativ utbildning, eget sökande efter kunskap och praktiska rollspel ges ungdomar verktygen att göra informerade, drogfria val – utan att känna sig utanför gemenskapen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online