Med vilken mätmetod man än använder är det emotionella, fysiska och sociala pris som drogmissbruk tar enormt. Långvarigt missbruk kan leda till bestående fysiska och psykiska skador, medan relationer hamnar i skymundan. Missbrukare tenderar att försumma sin hälsa, vilket resulterar i akutbesök och sjukhusvistelser som medför stora samhällskostnader. Pressen att skaffa pengar för att finansiera sitt missbruk kan också driva missbrukare in i brottslighet, vilket leder till ökande antal fängelsevistelser – något som skattebetalarna i slutänden får betala för.
Effekterna av långvarigt drogberoende är väl dokumenterade och ofta svåra att övervinna utan professionell hjälp. Hallucinationer, psykos och darrningar är bara några av de symtom som förknippas med abstinens från narkotika som heroin och kokain, medan ett långvarigt psykologiskt beroende är priset man betalar för till synes mindre skadliga droger, som marijuana eller psykedeliska substanser. Oavsett vilken typ av drog som föredras krävs ofta flera behandlingsinsatser innan brukaren kan lägga sitt beroendeframkallande liv bakom sig.
Droger förstör familjeliv och relationer. Missbrukare bedöms ofta som olämpliga föräldrar som riskerar att förlora vårdnaden om sina barn eller hamna i konflikt med domstolssystemet. Våld i hemmet och brist på självkontroll bidrar också till kaos i hemmet. När drogbrukaren blir alltmer härdad i sitt beteende kan familjemedlemmar dra tillbaka sitt stöd och helt bryta de sociala banden.
Oavsett legaliseringsdebatter leder långvarigt beroende av alkohol, amfetaminer, narkotika och opiater till att personen enbart fokuserar på sin nästa dos. Det finns ett tydligt samband mellan drogbruk och kriminellt beteende, eftersom köp och innehav av droger är olagligt. Statistik från USA:s justitiedepartement visade att 17 procent av delstatliga fångar och 18 procent av federala fångar år 2004 uppger behovet att finansiera sitt missbruk som motiv för sina brott. Enligt FBI är personer som handlar med droger också mer benägna att dö i våldsamheter – 2007 års Uniform Crime Report identifierade 3,9 procent av årets 14 831 mord som narkotikarelaterade.
Brist på förtroende är en påtaglig kostnad för samhället, särskilt på arbetsplatsen. USA:s arbetsmiljömyndighet (OSHA) uppskattade att 74,8 procent av illegala drogbrukare över 18 år hade ett heltids- eller deltidsjobb år 2005. Ytterligare forskning från myndigheten visade att cirka 10 till 20 procent av amerikanska arbetare som omkom på jobbet testade positivt för alkohol eller andra droger. Det ökande kravet på drogtest i känsligare yrken som undervisning och transport är en direkt återspegling av detta fenomen. Dessa siffror tar inte hänsyn till kostnaderna för frånvaro och förlorad produktivitet, vilket utgör ytterligare kostsamma problem för arbetsgivare.
De totala kostnaderna för att behandla drogmissbruk är enorma. En studie från Drug Abuse Warning Network uppskattade att cirka en tredjedel av akutbesöken i USA år 2005 involverade drogmissbruk eller felaktig läkemedelsanvändning. Organisationen uttryckte också oro över det ökande missbruket av receptbelagda och receptfria läkemedel, som stod för ytterligare 559 542 akutbesök det året. Brukare kan dessutom vara utan försäkring under långa perioder, vilket i praktiken lägger över kostnaderna för akutbehandling av överdoseringar och relaterade tillstånd på skattebetalarna.
Kriminologer är oeniga om de mest effektiva sätten att bekämpa drogmissbruk, men de flesta experter är överens om att ett rent straffande tillvägagångssätt inte i sig ger önskade resultat. Många städer och landsbygdskommuner som är hårt drabbade av eskalerande missbruksproblem experimenterar med särskilda narkotikadomstolar som låter gärningspersoner undvika stigmat av en dom för allvarligt brott om de deltar i behandlingsprogram. Många delstater prövar även uppskjutna domar, vilket ger gärningspersoner samma möjlighet, i utbyte mot att de övervakas noggrant av domstolen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online