Alkohol omfattar en mängd bryggda, destillerade och jäsade drycker som är allmänt tillgängliga för konsumtion. Opiater å andra sidan omfattar droger som morfin, heroin, kodein och metadon – de flesta av dessa får endast användas på recept eller är helt olagliga. Båda typerna av substanser medför en risk för beroende, där brukaren utvecklar ett starkt begär efter intag och drabbas av abstinensbesvär om hen inte får den drog hen är beroende av. Patienter som försöker bryta sitt beroende behöver därför övervakas noggrant för att hålla symtomen under kontroll.
Både alkohol och opiater orsakar kemiska förändringar i hjärnan över tid. Opiater binder till kroppens opiatreceptorer, medan alkohol höjer nivåerna av signalsubstansen dopamin. I båda fallen leder förändringen till att kroppen blir fysiskt beroende av drogen för att fungera normalt. Att sluta handlar därför om mycket mer än ren viljestyrka; abstinensbesvären är ofta så kraftiga att suget efter drogen överskuggar även de bästa avsikterna.
Alkoholabstinens kan vara förvånansvärt kraftig, särskilt hos personer som druckit kraftigt under lång tid. Symtomen kan innefatta kräkningar, darrningar, nervositet, sömnlöshet, kraftigt svettande och skakiga händer. I värsta fall kan abstinensen leda till epileptiska anfall, kramper och hallucinationer. Besvären brukar visa sig inom 12 timmar efter den senaste drinken.
Alkoholabstinens kräver i allmänhet noggrann övervakning av vitala parametrar, tillsammans med intravenösa vätskor och näringsämnen. Många läkare rekommenderar lugnande medel under avvänjningsperioden för att hålla de psykiska symtomen under kontroll. I de mest allvarliga fallen kan antipsykotisk medicinering användas mot hallucinationer, men den ges oftast endast på sjukhus under medicinsk överinseende.
Opiatabstinens inleds någon gång mellan några timmar och en dag efter att patienten slutat ta drogen. De första symtomen är relativt milda men blir allt svårare ju längre abstinensen pågår. Tidiga tecken kan vara svettningar, darrningar, sömnsvårigheter, lättare värk i kroppen och känslomässig oro. När symtomen förvärras tillkommer kraftigare smärtor och muskelkramper, diarré, illamående, kräkningar, frossbrytningar och våldsamma humörsvängningar. Besvären tenderar att vara starkare vid heroin och liknande opiater än vid mildare preparat som kodein.
I många fall av opiatabstinens förskriver läkaren metadon för att dämpa symtomen. Metadon stannar kvar i kroppen längre än andra opiater och ger därmed mildare abstinensbesvär, men patienten måste ändå följas upp av medicinsk personal. Andra läkemedel som används mot opiatabstinens är klonidin, som minskar symtomens intensitet, och buprenorfin, som förkortar tiden för avgiftningen.
Abstinens från både alkohol och opiater kan i vissa situationer vara livsfarligt och bör aldrig genomföras på egen hand utan medicinsk vägledning. Kontakta vården eller en beroendenhet om du själv eller någon närstående planerar att sluta – med rätt stöd och behandling ökar chanserna för en trygg och varaktig återhämtning betydligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online