Inom det förebyggande arbetet riktat mot ungdomar har vissa metoder visat sig vara framgångsrika, medan andra inte gett de önskade resultaten. Generellt sett minskar inte ungdomars användning av droger genom program som enbart informerar om substansers faror, främjar så kallade "rätta värderingar", enbart fokuserar på att bygga självkänsla eller använder skrämseltaktik.
De program som däremot fungerar utnyttjar unga människors välkända behov och önskan att passa in, tillsammans med åldersgruppens naturliga benägenhet att vara kreativa och livsglada, för att styra dem bort från att experimentera med droger. Kort sagt: samma faktorer som får tonåringar att börja använda droger kan alltså användas för att avråda dem från det.
Normativ pedagogik är en preventionsstrategi som använder opinionsundersökningar och statistik om ungdomar, ofta publicerad på nätet, för att lära tonåringar att de flesta ungdomar i själva verket inte använder droger. En vanlig missuppfattning bland både ungdomar och vuxna är att de flesta unga provar droger och att detta är en naturlig del av att växa upp. Forskningen visar dock motsatsen – majoriteten av alla ungdomar avstår från droger. Genom att utnyttja tonåringars tendens att följa mängden vänder denna metod grupptrycket till förebyggandets fördel och styr unga människor bort från droger.
Skyddsfaktorer är förhållanden i unga människors liv som motverkar bruk av droger och alkohol, och som i studier visat sig ha ett negativt samband med sådant bruk. Exempel på skyddsfaktorer är engagemang i positiv verksamhet, volontärarbete, att nå sin akademiska potential, att lyckas inom idrotten, positiv målsättning samt värderingar som främjar omtanke om och hjälp till andra. Att involvera unga i meningsfulla och produktiva aktiviteter – i stället för att enbart fokusera på beteenden de bör undvika – har visat sig mycket framgångsrikt bland ungdomar.
Träningsgrupper i assertivitet som lär unga personer hur de kan tacka nej till vänners och bekantas inbjudan att experimentera med droger och alkohol har visat sig effektiva. Strategin fungerar givetvis inte för ungdomar som provar droger av ren nyfikenhet, men den är effektiv för dem som egentligen inte vill använda droger utan mest följer mängden för att passa in eller bli populärare. Färdigheterna tränas ofta genom rollspel i grupp, där en ungdom övar på att säga nej medan de andra använder olika tactics för att övertala hen att prova droger eller alkohol. Föräldrar kan även träna dessa färdigheter tillsammans med sina tonåringar hemma.
Hela samhället behöver involveras i det förebyggande arbetet, eftersom unga människor inte lever sina liv enbart vid planerade gruppmöten. Skolor, kyrkor, vårdcentraler och fritidsorganisationer bör samverka formellt för att uppmuntra unga att undvika missbruk av droger och alkohol. Det rekommenderas att en gemensam läroplan för dessa aktiviteter tas fram och att intressenter inom samhället träffas minst en gång i månaden för att följa upp och utveckla arbetet.
Eftersom de flesta som utvecklar problem med droger och alkohol börjar som tonåringar – och i vissa fall redan som barn – är grundskolor och gymnasieskolor, både offentliga och privata, de mest effektiva arenorna för att nå dem som behöver stöd. Lärare och annan personal inom förskoleklass, grundskola och gymnasium bör få kunskap om alla aspekter av substansbruk och missbruk, samt utbildas i att identifiera elever som behöver förebyggande insatser eller annan behandlingshjälp. Ett system för bedömning av ungdomar inom skolmiljön bör införas, och tillgång till certifierade missbrukskonsulenter bör finnas tillgänglig för alla skolor.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online