Alkoholism betraktas som en kronisk sjukdom som kännetecknas av ett starkt begär efter alkoholhaltiga drycker, en förlorad förmåga att kontrollera sitt fysiska och känslomässiga tillstånd, abstinensbesvär som darrningar och illamående samt en hög tolerans mot stora mängder alkohol. Sjukdomen får allvarliga konsekvenser – inte bara för den enskilda personen utan även för anhöriga och omgivningen.
Nedan går vi igenom de vanligaste problemen som är förknippade med alkoholism.
Människor som dricker mycket alkohol löper ökad risk för allvarliga leversjukdomar, såsom leverinflammation (hepatit) och skrumplever (cirros), samt flera olika cancerformer, bland annat levercancer, matstrupscancer, struphuvudscancer, tjocktarms- och ändtarmscancer samt bröstcancer.
Alkoholen kan dessutom orsaka mag- och tarmproblem, exempelvis inflammation i magsäckens slemhinna, samt hjärtsvikt, stroke, benskörhet och skador på nervsystemet. Ju längre ett högt alkoholkonsumtion pågår, desto större blir risken för bestående organskador.
Alkoholism kan göra att personen tappar intresset för aktiviteter som denne en gång uppskattade, upplever starka och svårhanterliga känslor som ilska, samt lägger stora summor pengar på alkohol för att stilla sitt begär. Detta gör att många med alkoholproblem har svårt att umgås med och kommunicera med vänner och familj.
Inom familjer där någon lider av alkoholism kan detta leda till allvarligare problem, såsom ekonomiska svårigheter, våld i hemmet och i värsta fall skilsmässa. Barn som växer upp med en förälder med alkoholproblem kan dessutom bära med sig känslomässiga ärr långt in i vuxen ålder.
Personer med alkoholproblem har ofta svårt att fungera på jobbet eller i skolan. Alkohol och andra droger kan orsaka baksmällor, ihållande begär efter mer alkohol samt minnesblackouts där åtaganden och löften glöms bort. Ett allmänt ointresse för vardagsaktiviteter gör det svårt att fullfölja studier eller arbetsuppgifter.
Som en följd av detta presterar personer med alkoholberoende ofta sämre i skolan och på arbetsplatsen, vilket i sin tur kan leda till förlorade jobb, avbrutna studier och försämrad ekonomi.
Gravida kvinnor som dricker alkohol i stora mängder utsätter sitt barn för allvarliga risker, bland annat fetalt alkoholsyndrom (FAS), som kan orsaka både fysiska och psykiska funktionsnedsättningar.
Barnet kan även drabbas av störningar i centrala nervsystemet, oregelbundna ansiktsdrag – exempelvis litet huvud eller korta ögonlock – samt inlärningssvårigheter, såsom problem med att lyssna, kommunicera och koncentrera sig. Det finns ingen känd säker gräns för alkoholkonsumtion under graviditet, vilket innebär att total avhållsamhet alltid är det säkraste valet.
Alkoholism kan leda till destruktiva beteenden, såsom rattfylleri, som allvarligt ökar risken för dödliga trafikolyckor. Personer som dricker mycket löper dessutom en förhöjd risk för suicid, eftersom alkohol kan förstärka känslor av depression och sänka hämningar, vilket kan leda till farliga handlingar.
Alkoholism är en behandlingsbar sjukdom. Att erkänna problemet är ofta det första och viktigaste steget. I Sverige kan man vända sig till vårdenheten, sin husläkare eller kommunens beroendemottagningar för stöd, samtalsterapi och medicinsk behandling. Anhöriga kan också få hjälp och rådgivning via exempelvis Al-Anon eller kommunala familjerådgivningar. Med rätt stöd är det möjligt att bryta ett alkoholberoende och återfå kontrollen över sitt liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online