1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Behandlingsplaner mot alkoholism: så fungerar vägen tillbaka

Alkoholism klassificeras som en kronisk sjukdom som kännetecknas av ett fysiskt behov av alkohol. Det är fullt möjligt att lida av alkoholism utan att uppvisa några uppenbara yttre tecken. Den goda nyheten är att alkoholism går att behandla – bland annat med hjälp av självhjälpsgrupper och samtalsterapi.

Vad är alkoholism?

De flesta personer med alkoholproblem tror inte själva, eller inser inte, att de har ett problem. Det finns dock flera varningstecken att hålla utkik efter:

  • Svårighet att begränsa antalet drinkar
  • Ett starkt tvång att dricka
  • Att dricka ensam eller i smyg
  • Känslor av skuld kring sitt drickande
  • En känsla av att behöva minska konsumtionen

Konstant drickande eller ett tidigt debuterande drickande ökar risken för att utveckla ett alkoholberoende. I allmänhet löper män större risk att bli beroende av alkohol, liksom personer som har alkoholism i släkten.

Behandling i fyra steg

Behandling av alkoholism sker normalt i fyra faser: startfas, avgiftning, aktiv behandling och underhåll. Varje fas har ett tydligt syfte och bygger vidare på föregående steg.

1. Startfas

I startfasen görs en bedömning av hur svår beroendet är och vilken behandlingsform som passar bäst. En individanpassad plan läggs sedan upp tillsammans med vårdpersonal.

2. Avgiftning

Avgiftningen från alkohol tar vanligtvis mellan 4 och 7 dagar och kan i vissa fall orsaka krampanfall och delirium, beroende på hur långvarigt och tungt beroendet är. Lugnande läkemedel ges därför ibland för att underlätta och säkra avgiftningsprocessen.

3. Aktiv behandling

Den aktiva behandlingen handlar om att lära personen hantera sina känslor och stressituationer utan att vända sig till alkohol. Gruppsamtal och stödgrupper spelar en central roll i detta skede. Vissa läkemedel används också för att minska suget efter alkohol och avskräcka från fortsatt drickande.

Ett exempel är disulfiram, som inte botar alkoholism men som ger en obehaglig kroppslig reaktion – ofta kräkningar och illamående – om det kombineras med alkohol. Detta fungerar som ett avskräckande medel. Forskning visar dessutom att ju längre tid en person tillbringar i aktiv behandling, desto större är chansen att förbli nykter på lång sikt.

4. Underhåll

I underhållsfasen tillämpar den tillfrisknande personerna de verktyg och strategier som lärdes ut under den aktiva behandlingen i vardagen. Detta är särskilt värdefullt i situationer som tidigare skulle kunna ha utlöst ett drickande.

Stödgrupper som Anonyma Alkoholister (AA) ingår ofta i behandlingsplanen. Medlemmar arbetar enligt tolvstegsprogrammet och tar sig an nykterheten en dag i taget genom att dela sina erfarenheter med andra. Idag har AA uppskattningsvis 2 miljoner medlemmar i fler än 180 länder världen över.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online