Missbruk av narkotika och alkohol utgör ett fortsatt stort folkhälsoproblem – två frågor som myndigheter och regeringar länge har försökt komma till rätta med. Trots att en fullständig utrotning av missbruket visat sig svår har flera åtgärder införts i kampen mot substansmissbruk. En av de mest omdiskuterade är domstolsbeslutad behandling: när en person grips för narkotikabrott beslutar oftast domaren att hen ska genomgå vård. Metoden väcker starka känslor och livlig debatt.
Domstolsbeslutad behandling kallas även "tvångsbehandling" – missbrukaren tvingas genomgå vård som beslutats av domstol. Resonemanget är att missbrukaren saknar den motivation eller disciplin som krävs för att själv söka hjälp, än mindre övervinna sitt beroende. För anhöriga som länge utan framgång försökt övertyga missbrukaren att acceptera behandling kan metoden ofta kännas som en lättnad.
Treatment Accountability for Safer Communities (TASC) är en viktig del av det domstolsbeslutade vårdsystemet. När en missbrukare åtalas eller döms för ett icke-våldsbrott förmedlar TASC kontakt med lämpliga behandlingsprogram och följer ärendets utveckling. TASC hjälper även den lokala polisen att lösa problem som kan uppstå i samband med ett behandlingsprogram.
Varje missbruksfall är unikt. Därför har domstolarna utvecklat ett system som kategoriserar behandlingsprogram efter varje persons behov. Vissa villkorligt frigivna övervakas exempelvis genom regelbundna urinprov, andra placeras i behandlingshem ute i samhället, medan ytterligare andra får sin vård inom fängelsevården.
Kring domstolsbeslutad missbruksvård råder ett visst paradoks. Processen föreskriver att missbrukaren måste få behandling. Många ser själva vården som något positivt, men menar samtidigt att ingen bör tvingas till behandling. Statistiken talar dock för metoden: de som genomgår domstolsbeslutad behandling stannar i vården längre och har en lägre återfallsfrekvens.
I slutet av 1980-talet ändrade delstatliga domstolar i USA sitt sätt att hantera narkotikabrott. De bildade en egen domstol – "Drug Court" – där behandlingen, inte brottet, står i fokus. Insatser via narkotikadomstol är dessutom billigare än att hantera gärningspersonen genom det ordinarie rättsväsendet. Fördelarna inkluderar minskat drogbruk, fler drogfria nyfödda barn och lägre återfallsfrekvens.
Substansmissbruk är en kronisk sjukdom. Även om domstolsbeslutad behandling har en respektabel framgångsfrekvens finns ingen garanti. Många beroendepersoner trotserar domstolens beslut och väljer att fortsätta sitt missbruk. Därmed försvårar de sin situation ytterligare, eftersom de upprepade gånger bryter mot lagen – och många hamnar till slut i fängelse.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online