
Droganvändning och missbruk kan leda till beroende. Enligt forskning från National Institute on Drug Abuse (NIDA) är det naturliga slutresultatet av fortsatt substansanvändning ett drogberoende – en hjärnsjukdom som gradvis förändrar hjärnan till ett organ som kräver drogen för att fungera.
De flesta fall av missbruk börjar som ett nyfiket val av en person som inte har för avsikt att använda drogen regelbundet eller bli beroende. Men när de euforiska och behagliga effekterna väl har upplevts uppstår en stark önskan att återuppleva dem. När personen återkommer till drogen gång efter gång blir hjärnan allt mer beroende, tills drogen gradvis blir den starkaste drivkraften bakom den beroendes beteende. Redan innan ett fullt beroende har utvecklats finns ofta många negativa konsekvenser, både direkta och indirekta, som påverkar brukarens hälsa och relationer.
Enligt NIDA uppskattades de ekonomiska kostnaderna för missbruk enbart i USA till hela 97,7 miljarder dollar år 1992, och forskare och ekonomer bedömer att kostnaderna har ökat varje år sedan 1975. Missbruk och beroendesjukdom får enorma konsekvenser för hälso- och sjukvården, arbetslivet, rättsväsendet och för livskvaliteten hos dem som personligen drabbas av problemet.
Drogmissbrukare ägnar sig i högre grad åt riskfyllt sexuellt beteende, enligt NIDA. Den nedsatta impulskontroll som följer av droganvändning gör att brukare har sex med personer de känner sämre, och dessutom oftare. Forskning som rapporterats av institutet visar att intravenöst drogbruk är direkt eller indirekt kopplat till 36 procent av alla aids-fall i USA. Missbruk korrelerar också med i princip alla sexuellt överförbara infektioner i landet.
Alkohol- och drogbruk anses vara en av de största orsakerna till dödsfall och bestående funktionsnedsättningar till följd av våld, självmord, drunkning och trafikolyckor. Tonåringar och vuxna som använder och missbrukar substanser löper därmed betydligt större risk att ägna sig åt destruktiva och riskfyllda beteenden.
Missbrukare drivs inte alltid av nyfikenhet eller en önskan att känna eufori. Många börjar använda läkemedel som ordinerats av sin läkare för att hantera fysisk smärta eller andra behandlingsbara sjukdomar, utan att förstå att beroende kan utvecklas även av receptbelagda läkemedel – trots att patienten står under medicinsk vård. Precis som för den nyfikne brukaren utsätts även dessa personer för de positiva känslorna som preparatet ger, vilket kan leda till ett emotionellt och fysiskt beroende. Beroende kan alltså uppstå trots goda intentioner, hos ansvarskännande och laglydiga medborgare.
Vissa lagliga droger är lika beroendeframkallande som illegala och kan i vissa fall vara svårare att sluta missbruka. Alkohol och nikotin är tydliga exempel på lagliga substanser med stor beroendepotential. Koffein är också en laglig drog som ofta konsumeras i destruktiva mängder.
Många användare upplever att lagliga droger är svårare att sluta med, eftersom de betraktas som ofarliga och är djupt förknippade med både det offentliga och privata livet. Ingen skulle exempelvis ta kokain eller heroin tillsammans med kollegor bakom arbetsplatsen, medan cigaretter ofta röks under just dessa omständigheter. Alkohol betraktas som socialt acceptabelt och serveras på många sammankomster, medan koffein finns i en rad alkoholfria drycker och livsmedel.
Droger som ofta missbrukas kan delas in i fyra huvudkategorier: centralnervösa depressanter, stimulantia, psykedeliska droger och anabola steroider.
Kategorin omfattar alkohol, många receptbelagda läkemedel och gatudroger som heroin. Vid överkonsumtion orsakar de långsammare rörelser, försämrad motorik och sluddrigt tal.
Stimulerande droger ger extrem hyperaktivitet, följt av långa perioder av sömnighet och låg energi när användaren blivit fysiskt utmattad av bruken.
Denna grupp inkluderar LSD-25 och vissa drogkombinationer med klubbdroger som ecstasy. Substanserna skapar intensiva sinnesupplevelser, hallucinationer och kan i värsta fall utlösa vanföreställningar.
Steroider används oftast av idrottare som vill bygga muskelmassa eller förbättra sina prestationer. Trots att preparaten är förbjudna inom idrotten fortsätter de att användas, eftersom de är svåra att upptäcka med dagens dopningsmetoder.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online