Så är en ryggmärgsnerv uppbyggd – delar och funktioner

Ryggmärgsnervarna utgör en viktig del av det perifera nervsystemet och möjliggör kommunikation mellan kroppens olika delar och centrala nervsystemet. Människan har 31 par ryggmärgsnervar, som grupperas efter den ryggradsregion varifrån de utgår: åtta par cervikala nerver (halskotpelaren), tolv par torakala (bröstryggen), fem par lumbala (ländryggen), fem par sakrala (korsbenet) samt ett par som utgår från området kring svansbenet.

Varje ryggmärgsnerv består av en bakre och en främre rot, en bakre och en främre gren, paravertebrale ganglier samt – i bröst- och ländryggsregionerna – en visceralgren. Dessutom har varje nerv en meningealgren. Nedan beskrivs de olika delarna och deras funktioner.

Bakre roten

Den bakre roten, även kallad den dorsala eller sensoriska roten, leder impulser från kroppens olika delar till centrala nervsystemet. Den utgår från ryggmärgen – den del av centrala nervsystemet som börjar vid hjärnstammen och fortsätter ned genom ryggraden – och förenas med den främre roten för att bilda en ryggmärgsnerv. Nerven passerar sedan ut ur ryggmärgskanalen via kotornas intervertebrala öppningar, de så kallade kotgapen.

Främre roten

Den främre roten skickar impulser från centrala nervsystemet till motsvarande delar av kroppen. Den kallas också för den ventrala eller motoriska roten.

Bakre grenen

Beroende på var i ryggraden nerven sitter förgrenar sig varje ryggmärgsnerv i tre eller fyra grenar. Den bakre grenen finns i ryggmärgsnervar i alla regioner och försörjer huden och musklerna på kroppens baksida med nerver.

Främre grenen

Den främre grenen finns likaså i alla regioner av ryggraden. Grenen sträcker sig framåt och försörjer musklerna och huden på kroppens framsida med nerver.

Visceralgrenen

Visceralgrenen finns endast i nerverna i ryggradens bröst- och ländryggsregioner och försörjer kroppens inre organ med nerver. På grund av denna funktion ingår grenen i det autonoma nervsystemet, som styr organens automatiska processer.

Paravertebrale ganglier

De paravertebrale ganglierna löper vinkelrätt mot alla ryggmärgsnervar och bildar tillsammans en kedja av nervknutor längs ryggraden. De hjälper också till att reglera de viscerala ganglierna, som kontrollerar de inre organens funktioner.

Meningealgrenen

Meningealgrenen böjer sig bakåt och återinträder i kotgapet och ryggmärgskanalen, där den försörjer hjärnhinnorna – en skyddande hinna som omsluter hjärnan och ryggmärgen – samt blodkärl, kotor och ryggradens mellankotsligament med nerver.