Så behandlar du kramper – steg-för-steg-guide i första hjälpen

Kramper är plötsliga, ofrivilliga muskelryckningar som en person inte kan kontrollera. De uppstår när musklerna drar ihop sig och slappnar av i snabb följd. Tillståndet kan ha många olika orsaker, bland annat alkoholkonsumtion, hjärnsjukdomar, epilepsi, stroke, lågt blodsocker och hög feber. Vid ett krampanfall är det viktigt att snabbt ge första hjälpen och kontakta sjukvården.

Instruktioner

1. Ring efter medicinsk personal

Kontakta omedelbart räddningstjänsten eller akutsjukvården om någon drabbas av kramper. Om personen har en känd krampsjukdom, till exempel epilepsi, kan hen bära ett medicinskt ID-armband med viktig information om hur anfallen ska hanteras.

2. Skydda personen från skador

Förhindra att personen faller. Ligger hen redan på marken? Då ska du flytta bort alla farliga eller vassa föremål från området runt omkring. Lägg gärna en filt eller en kudde under huvudet för att dämpa eventuella slag mot underlaget.

3. Befria halsen

Luckra upp åtsittande kläder runt halsen och ta bort smycken som halsband eller hänganden. Under ett krampanfall utgör dessa föremål allvarlig kvävningsrisk.

4. Vänd personen på sidan

Vrid försiktigt personen så att hen ligger på sidan i stabilt sidoläge. Detta minskar risken för att hen kvävs av kräkningar eller saliv, vilket är vanligt under ett anfall.

5. Kyla ned huden

Lägg en sval, fuktig trasa på personens hud. Detta är extra viktigt om kramperna orsakats av hög feber. När kramperna lagt sig kan även en febernedsättande medicin, exempelvis paracetamol, ges om personen är vid medvetande och kan svälja.

6. Stanna hos patienten

Bli inte kvar ensam – vänta hos personen tills hjälpen anländer. Notera hur länge anfallet pågår, eftersom denna information är värdefull för vården. Om det är det första krampanfallet kan läkaren förskriva läkemedel som förebygger nya anfall, såsom fenobarbital.

Viktigt att komma ihåg

Försök aldrig hålla fast eller begränsa en person som har kramper, och stoppa ingenting i munnen – varken mat, vätska eller föremål. Detta kan orsaka allvarliga skador. De flesta krampanfall upphör av sig själva inom några minuter, men medicinsk bedömning behövs alltid, särskilt vid långvariga anfall, upprepade anfall eller om personen är gravid, diabetiker eller mycket ung.