Rörelsestörningar och agitation är en grupp neurologiska tillstånd där nervsystemet producerar onormala rörelser, vilka klassificeras antingen som hyperkinetiska (för många rörelser) eller hypokinetiska (för få rörelser). När de hjärnområden som styr våra rörelser skadas eller förändras blir det mycket svårt för personen att kontrollera kroppens rörelser. Nedan följer en översikt över några av de vanligaste tillstånden inom denna grupp.
Dystoni är en rörelsestörning där muskler drar ihop sig under längre perioder, vilket orsakar smärtsamma spasmer och tvingar kroppen in i onormala ställningar. Muskulaturen slappnar inte av ens när kroppen vilar, vilket ger upphov till ofrivilliga sammandragningar och vridna, upprepade rörelser. Forskare vid National Institute of Neurological Disorders and Stroke (NINDS) bedömer att problemet har sitt ursprung i basala ganglierna, det hjärnområde som koordinerar rörelser. Det finns ungefär 13 olika former av dystoni, med symtom som spänner från milda besvär till svår smärta och funktionsnedsättning. Enligt uppskattningar från Dystonia Medical Research Foundation drabbas inte mindre än 300 000 personer i Nordamerika.
Parkinsons sjukdom uppstår när de hjärnceller som producerar dopamin – en signalsubstans som koordinerar musklernas funktion och spelar en avgörande roll i centrala nervsystemet – skadas eller dör och inte längre kan producera dopamin. De fyra huvudsakliga symtomen är darrningar i händer, armar, ben och ansikte; stelhet i armar, ben och bålens muskulatur; långsamhet i rörelser (så kallad bradykinesi); samt nedsatt balans och koordination. Svårighetsgraden varierar mellan individer, men Parkinson är en progressiv sjukdom. Symtomen börjar oftast gradvis och förvärras över tid. Darrningarna kan störa vardagliga aktiviteter som att gå och prata.
Tourettes syndrom är en neurologisk störning som yttrar sig i ofrivilliga, upprepade rörelser som blinkningar, ryckningar på axlarna, kast med huvudet eller grimaser. Dessa rörelser kallas tics. Tics kan även innefatta att slå sig själv, svära eller upprepa ord och fraser om och om igen. Hyperaktivitet och impulsivitet är andra vanliga symtom. Enligt forskare vid National Institute of Neurological Disorders and Stroke visar sig symtomen vanligen i barndomen, når sin topp i tidig tonåring och avtar i vuxen ålder. Både symtombild och svårighetsgrad varierar dock från person till person.
Myoklonus är plötsliga, okontrollerbara muskelryckningar. Ett välkänt exempel är hicka, när en muskel rycker till hastigt och sedan slappnar av. Denna lindriga form av myoklonus förekommer hos helt friska människor och utgör ingen hälsorisk. Vid svår myoklonus upplever personen däremot ihållande ofrivilliga rörelser och muskelsammandragningar som känns som elektriska stötar inuti kroppen. Rörelserna kan begränsa förmågan att gå, tala och äta, och kan vara ett tecken på underliggande hjärn- eller nervesjukdomar som Alzheimers sjukdom, epilepsi, Parkinsons sjukdom eller multipel skleros.
Huntingtons sjukdom innebär en nedbrytning av nervceller i hjärnan som orsakas av en genmutation. Ett barn till en förälder som bär på den muterade genen har 50 procents risk att ärva den, och den som bär på genen kommer förr eller senare att utveckla sjukdomen. Degenerationen av nervcellerna kan leda till okontrollerbara rörelser som försvårar ätande och sväljning, samt till nedsatt minne, koncentrationsförmåga och omdöme. Sjukdomen medför ofta även känslomässiga svårigheter, depression och irritabilitet.
Om du eller någon i din närhet upplever ofrivilliga rörelser, darrningar, muskelryckningar eller andra symtom som påverkar vardagen är det viktigt att kontakta vården. En tidig utredning av neurolog kan bidra till rätt diagnos, bättre symptomlindring och ökad livskvalitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online