Kortisol är kroppens naturliga stressthormon som utsöndras när vi hamnar i stressiga situationer. Man skulle kunna tro att höga kortisolnivåer leder till aggressivt beteende, men forskningen visar det motsatta – det är låga kortisolnivåer som kopplas samman med aggression. Enligt Science Daily leder låga kortisolnivåer till extremt aggressivt beteende hos pojkar i åldern 7 till 12 år.
Forskare vid University of Chicago har presenterat resultat från en fyraårig studie av pojkar med beteendeproblem. Pojkar med låga kortisolnivåer började med antisociala handlingar tidigare än sina jämnåriga, uppvisade tre gånger så hög aggressivitet som andra pojkar i samma ålder och var tre gånger så benägna att pekas ut som mobbare eller elaka.
Att förstå sambandet mellan låga kortisolnivåer och aggression kan hjälpa psykiatriker att behandla ungdomar med beteendeproblem – ett problem som traditionellt har varit svårt att behandla, enligt Science Daily. Barn med denna typ av beteendestörning tenderar att behålla sitt beteende i decennier och står för en stor del av våldet och brottsligheten i samhället.
Forskningen från University of Chicago tyder också på att en biologisk eller genetisk störning kan ligga bakom de sänkta kortisolnivåerna. I den fyraåriga studien utvärderade forskarna pojkar som startade bråk, använde vapen, var grymma mot människor och djur, stal samt tvingade fram sexuella handlingar. Resultaten visade ett tydligt samband mellan låga kortisolnivåer och dessa beteenden. Samtliga pojkar hade liknande socioekonomisk bakgrund, IQ och etniskt ursprung, vilket stärker studiens trovärdighet.
Samhället kan också spela en roll för aggressiva beteenden och därmed för låga kortisolnivåer. Fysisk misshandel kan exempelvis utsätta kroppen för extrem stress, särskilt om det drabbar ett barn, enligt Stephanie van Goozens artikel om neurobiologin bakom antisocialt beteende hos barn i Do You Mind, en blogg om hjärnan och beteenden. Van Goozens teori är att olika typer av stressfaktorer kan forma olika typer av stressresponssystem senare i livet. Det innebär att tidig exponering för misshandel kan orsaka en kroppslig reaktion som påverkar hur mycket kortisol som frisätts i framtida stressituationer.
Forskare spekulerar i varför lägre kortisolnivåer leder till ökad aggression. Enligt Keith McBurnett, doktor och biträdande professor i psykiatri vid University of Chicago, kan pojkar med lägre kortisolnivåer vara mindre rädda för straff. Barn som inte är rädda för straff kanske inte känner stress vid hot om bestraffning och undviker därför inte stressande eller negativa beteenden.
Sambandet mellan låga kortisolnivåer och aggression är ett viktigt forskningsområde som kan förbättra både diagnostik och behandling av barn och ungdomar med beteendeproblem. Både biologiska faktorer och tidiga livserfarenheter, som fysisk misshandel, verkar spela en avgörande roll för hur kroppens stressystem utvecklas över tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online