
Neuropatisk smärta är en brännande, stickande eller elektrisk känsla som uppstår till följd av nervskador. Skadorna kan orsakas av olika tillstånd som diabetes eller bältros, men även av behandlingar som kemoterapi. Cirka 60–70 procent av patienterna får lindring av sin neuropatiska smärta genom behandling med antidepressiva läkemedel – ett av dessa är Effexor.
Traditionellt har tricykliska antidepressiva medel använts vid neuropati, men allt fler läkare börjar förskriva andra typer av antidepressiva läkemedel, så kallade selektiva serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI), för att lindra nervsmärta. Ett sådant läkemedel är Effexor, med det aktiva ämnet venlafaxinhydroklorid, som har studerats i kliniska prövningar för behandling av neuropatisk smärta.
Effexor verkar genom att hindra kroppen från att bryta ned vissa signalsubstanser i hjärnan, framför allt serotonin och noradrenalin. Exakt varför detta minskar nervsmärtan vet inte läkarna säkert, men den ökade nivån av dessa ämnen bidrar till att dämpa smärtans intensitet.
Hur länge du behöver behandlas med Effexor beror på vad som orsakar smärtan. Vid tillfälliga orsaker, exempelvis bältros, kan några veckors behandling räcka. Vid diabetisk neuropati eller nervskador efter kemoterapi kan behandlingen däremot behöva pågå under lång tid, ofta flera månader eller år.
Vanliga biverkningar av Effexor är dåsighet, yrsel, sömnlöshet, nervositet, muntorrhet, illamående, huvudvärk och svaghet. Läkemedlet kan också påverka sexualfunktionen, med försenad utlösning eller minskad ejakulatvolym som resultat.
Allvarligare risker i samband med Effexor innefattar uppkomsten av självmordstankar, högt blodtryck, feber samt onormalt stora pupiller. Kontakta omedelbart vården om du upplever något av dessa symtom.
Effexor ordineras normalt inte till gravida kvinnor eller till patienter som samtidigt behandlas med MAO-hämmare, en annan typ av antidepressivt läkemedel.
Enligt Mayo Clinic kan behandling med Effexor vara olämplig om du tidigare haft bipolär sjukdom, blödningsrubbningar, grön starr (glaukom), epileptiska anfall, hjärtinfarkt eller hjärtsvikt, överaktiv sköldkörtel, mani samt lever- eller njursjukdom. Diskutera alltid din sjukhistoria med läkaren innan behandlingen påbörjas.
Avsluta aldrig behandlingen abrupt utan att först rådfråga din läkare, eftersom plötsligt utsättande kan ge abstinensliknande besvär som yrsel, illamående och huvudvärk.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online