För personer som lever med en krampsjukdom, alltså epilepsi, kan depression bli ett betydande problem att hantera. Vissa med epilepsi drabbas av depression som en helt egen sjukdom, medan andra utvecklar depression i samband med själva epilepsin eller dess behandling. För att kunna få rätt hjälp är det viktigt att först försöka förstå vad som ligger bakom depressionen.
Epileptiska anfall orsakas av en kortvarig men kraftig elektrisk urladdning i hjärnan. De kan ge upphov till en rad olika symtom, bland annat kramper och medvetandepåverkan. Om en person har fler än ett anfall som inte kan förklaras av någon annan specifik sjukdom, ställs diagnosen epilepsi.
Många personer med epilepsi lider också av depression. Enligt Epilepsy Foundation drabbas hela 29 procent – och av dem är det bara hälften som får behandling för sin depression.
Det kan vara svårt, om inte omöjligt, att fastställa exakt vad som orsakar depressionen. Om anfallen utgår från den del av hjärnan som styr känslolivet kan depressionen bero direkt på anfallen. Även de läkemedel som används för att kontrollera epilepsin kan bidra till att förvärra humöret.
Depressionen kan dock också ha funnits långt innan epilepsin bröt ut. Det framhåller Dr. Andres Kanner, specialist på epilepsi vid Rush University Medical Center i Chicago. Han presenterade forskning från svenska och amerikanska forskare vid American Association for the Advancement of Science årsmöte 2005.
"Personer med en bakgrund av depression har tre till sju gånger högre risk att utveckla epilepsi", sade Dr. Kanner då.
Det verkar som om depressionen även kan ha samband med socioekonomiska faktorer. Epilepsy Foundation listar flera omständigheter som är kopplade till en högre risk för depression: svårigheter att acceptera sina anfall, ökade stressfyllda livshändelser, ekonomisk press samt att vara kvinna. Organisationen anger också att personer som känner att deras liv helt styrs av sjukdomen löper större risk att må dåligt psykiskt.
Att behandla depressionen är minst lika viktigt som att behandla anfallen. Som tur är finns flera olika vägar att gå. Det kan behövas en ändring av anfallsmedicinen, eller tillägg av läkemedel som specifikt riktar sig mot depressionen.
Dr. Kanner betonar att patienter med epilepsi "vanligtvis svarar bra på antidepressiv medicinering, ofta redan med lägre doser". Han avfärdar myten att personer med epilepsi inte tål antidepressiva som falsk och hänvisar till att så kallade selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI), exempelvis Zoloft, Paxil och Prozac, har visat sig vara säkra för denna patientgrupp.
För många människor kan kontakten med andra som lever med samma sjukdom vara ovärderlig. Att minska känslan av isolering som personer med epilepsi ibland upplever kan i sig hjälpa till att lindra depressionen.
Andra effektiva sätt att hantera depression är regelbunden motion, dagboksskrivande och att aktivt ta kontroll över sjukdomen. Liksom vid alla former av depression hjälper det ofta att prata med en kurator eller terapeut – hen kan ge dig verktyg och insikter för hur du bäst hanterar just dina utmaningar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online