Neurologiska sjukdomar är störningar i nervsystemets funktioner, vilket omfattar hjärnan, ryggmärgen, musklerna och nerverna. De kan försämra kroppens förmåga att röra sig och tala samt leda till nedsatt koordination och balans. Neurologiska talrubbningar är de tillstånd som direkt påverkar en persons förmåga att tala och kommunicera.
Afasi uppstår till följd av skador på hjärnans språkcentra och innebär att personen förlorar förmågan att producera eller förstå språk, inklusive att läsa och skriva. Enligt National Institute of Neurological Disorders and Stroke (NINDS) kan afasi vara både mild och svår. Patienter med mild afasi kan ofta tala, men har svårt att hitta rätt ord eller att följa mer komplexa samtal. Personer med svår afasi har däremot en starkt begränsad förmåga att uttrycka sig.
Talapraxi, även kallad dyspraxi, gör att en person inte kan uttrycka sig verbalt på ett konsekvent och korrekt sätt. Förvärvad talapraxi kan uppstå i alla åldrar men drabbar oftast vuxna. Den vanligaste orsaken är skada på delar av hjärnans språkcentra, exempelvis till följd av en hjärntumör, huvudskada eller annan hjärnpåverkan.
Utvecklingsrelaterad talapraxi (DAS) förekommer främst hos barn och finns vanligtvis från födseln. Barn med DAS förstår ofta språket väl, men har svårt att korrekt bilda ord, stavelser och ljud.
Dysprosi, ibland kallat pseudoutländskt dialektsyndrom, kännetecknas av förändringar i intensitet, timing, rytm, intonation och kadens när man talar. Talarens accent och talmönster förändras därmed i grunden. Dysprosi är den mest sällsynta formen av neurologiska talrubbningar.
Friedreichs ataxi är en ärftlig sjukdom som leder till en progressiv skada på nervsystemet. Den orsakar ofta nedsatt muskelkoordination samt dysartri, ett tillstånd där talet blir långsamt och/eller sluddrigt.
Varje neurologisk talrubbning har sina egna specifika symtom, men de flesta patienter säger oigenkännliga ord, talar i korta eller ofullständiga meningar, eller uttrycker sig i meningar som saknar sammanhang. De har ofta svårt att placera orden i rätt ordning. Personer med neurologisk talrubbning har dessutom ofta svårt att förstå vad andra säger.
Enligt National Institute on Deafness and Other Communication Disorders (NIDCD) har barn med utvecklingsrelaterad talapraxi ofta även andra språkproblem, som ett begränsat ordförråd och felaktig grammatik. Många av dessa barn har svårt att förstå talad information samt problem med läsning, skrivning och stavning.
Neurologiska talrubbningar orsakas av underliggande neurologiska sjukdomar. Vissa är medfödda, medan andra beror på skador på nervsystemet till följd av sjukdomar som multipel skleros, Alzheimers sjukdom, hjärntumörer eller infektioner. Även fysiskt eller psykologiskt trauma, stört blodflöde till hjärnan, degenerativa sjukdomar och strukturella defekter kan ligga bakom. Droger och alkohol kan dessutom bidra till utvecklingen av dessa rubbningar.
Behandlingen av neurologiska talrubbningar beror på omfattningen av skadan på nervsystemet. Behandlingsplanen behöver ta hänsyn till prognosen för att kunna uppskatta hur stor förbättring som är möjlig. Dessa tillstånd kan vara svåra att behandla, och resultaten varierar ofta från person till person.
Vid de flesta neurologiska talrubbningar bör språkterapi påbörjas så tidigt som möjligt och anpassas efter patientens individuella behov. Rehabilitering med hjälp av en logoped bör innehålla omfattande övningar där patienten får läsa, skriva, följa instruktioner och upprepa det den hör.
En talrubbning påverkar inte bara en persons kommunikativa förmåga. Människor som lever med neurologisk talrubbning riskerar att drabbas av minskad självkänsla. Detta kan leda till att många blir blyga och undviker sociala kontakter – kontakter som egentligen skulle kunna hjälpa dem att övervinna sina svårigheter och förbättra sin livskvalitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online