Idiopatisk epilepsi – orsaker, anfallstyper, diagnos och första hjälpen

Epilepsi är en neurologisk sjukdom som orsakar återkommande anfall. Anfallen kan se mycket olika ut från person till person, både till form och svårighetsgrad. Även om epilepsi idag inte kan botas finns det flera effektiva behandlingsalternativ som kan minska eller helt eliminera anfallen. Det bästa du kan göra är att lära dig så mycket som möjligt om din diagnos och söka stöd hos vårdpersonal samt andra personer som lever med samma tillstånd. Tillsammans kan ni hitta en behandlingsplan som passar just dina behov och mål.

Vad betyder "idiopatisk"?

Inom medicinen används begreppet idiopatisk för att beskriva ett tillstånd med okänd orsak. När det gäller idiopatisk epilepsi innebär det att en person får anfall, men att läkarna inte kan fastställa varför. Epilepsi är ett samlingsnamn för personer som har haft minst två anfall som inte kan spåras tillbaka till andra medicinska tillstånd, såsom vätskebrist, lågt blodsocker eller andra förklarliga och reversibla orsaker.

Ibland kan epilepsi utvecklas efter en hjärnskada, eller bero på en avvikelse i hjärnans struktur som funnits sedan födseln. Tumörer, långvarig feber eller infektioner i hjärnan kan också ligga bakom tillståndet. Enligt Epilepsy Foundation klassas sju av tio personer som diagnostiserats med epilepsi som ha idiopatisk epilepsi.

Hur uppstår epileptiska anfall?

Alla former av epilepsi har sin grund i nervsystemet. Kroppens funktioner styrs av hjärnan och nervsystemet, som skickar elektriska signaler genom kroppen via neuroner. Ett epileptiskt anfall uppstår när hjärnans nervsystem "misseldnar", vilket skapar en plötslig och okontrollerad urladdning av elektrisk aktivitet i hjärnan.

Hur en person påverkas av anfallet beror delvis på var i hjärnan urladdningen sker, eftersom olika områden styr olika funktioner. Höger hjärnhalva kontrollerar vänster kroppshalva och tvärtom. Vissa områden styr talet, andra känslor, medan ytterligare andra styr syn och balans.

Olika typer av anfall

Idiopatisk epilepsi ger, precis som former med känd orsak, upphov till olika typer av anfall. Här följer en förenklad och generaliserad översikt:

• Generaliserade anfall uppstår när båda hjärnhalvorna drabbas av en utbredd elektrisk urladdning.
• Fokala (partiella) anfall börjar i ett avgränsat område i hjärnan. Vid lindrigare fokala anfall är personen vid medvetande och minns händelsen, medan andra anfall kan leda till minnesluckor eller total avsaknad av minne.
• Absenser (petit mal) innebär att personen kan tappa medvetandet eller stirra tomt framför sig. Dessa anfall är vanligast hos barn, pågår oftast bara några sekunder och kan förekomma många gånger under en dag.

Varje person är unik, och det kan ta tid innan läkaren helt kan fastställa vilken typ av anfall du har och hur de påverkar dig.

Så ställs diagnosen

Det finns en tydlig process för att hjälpa läkare att diagnostisera epilepsi. Läkaren börjar med att ta en noggrann sjukdomshistoria och pratar även med personer som bevittnat anfallen. Blodprov, EEG (som registrerar hjärnans elektriska aktivitet) samt bilddiagnostik som datortomografi och magnetkameraundersökning hjälper till att visa hjärnans struktur och eventuella onormala förändringar som kan orsaka anfallen.

Testerna kan behöva upprepas för att ge en säker diagnos, och din diagnos kan komma att ändras över tid i takt med att mer blir känt om dina anfall. Att få diagnosen idiopatisk epilepsi betyder alltså inte att en orsak aldrig kommer att kunna hittas.

Första hjälpen vid epilepsianfall

Om du befinner dig nära någon som får ett anfall finns det flera viktiga saker du bör göra:

• Behåll lugnet. De flesta anfall varar endast mellan 30 sekunder och två minuter.
• Håll inte fast personen och försök inte stoppa rörelserna, men gör vad du kan för att förhindra att hen skadar sig.
• Flytta potentiellt farliga föremål bort från personen och gör hen så bekväm som möjligt.
• Lägg aldrig fingrar eller andra föremål i eller nära personens mun.
• Ge inte mat eller dryck förrän personen är helt vaken och har full kontroll över sina handlingar.
• Ring 112 om anfallet varar längre än fem minuter, men använd även ditt eget omdöme och din kunskap om personen som får anfallet.

Att leva med epilepsi ställer krav på kunskap och förberedelse, men med rätt behandling och bra stöd kan de flesta leva ett aktivt och gott liv. Tveka inte att kontakta din vårdcentral eller en neurolog för rådgivning som är anpassad efter dina individuella behov.