Enkla fokala anfall, även kallade benigna fokala anfall, utgör cirka 25 procent av alla anfall hos barn som inte orsakas av feber. Enligt American Academy of Family Physicians (AAFP) är tillståndet ärftligt.
Ett typiskt enkelt fokalt anfall innebär ryckningar eller en onormal känselupplevelse kring munnen, ibland tillsammans med dreglande eller svårighet att tala. Efter en kort stund – från några sekunder upp till några minuter – återgår barnet helt till det normala utan någon dåsighet. Barnet kan dessutom ofta minnas vad som hände under själva anfallet.
För att bekräfta diagnosen enkla fokala anfall beställer läkaren vanligtvis ett elektroencefalogram (EEG) – en undersökning som registrerar hjärnans elektriska aktivitet och hjälper till att identifiera avvikande mönster.
Alla fall av enkla fokala anfall kräver inte behandling. Vissa barn kan dock ha nytta av läkemedlet karbamazepin, som ofta används för att minska risken för nya anfall.
Enligt AAFP får ett barn vanligtvis sitt första fokala anfall mellan 3 och 13 års ålder. Anfallen brukar sedan upphöra helt när barnet är mellan 14 och 16 år gammalt, vilket gör prognosen gynnsam för de flesta.
Även om enkla fokala anfall inte innebär någon medvetandepåverkan har ungefär hälften av alla barn med denna typ av anfall också generaliserade anfall. Dessa påverkar däremot medvetandet och kräver oftast medicinsk behandling. Kontakta därför alltid vården om ditt barn visar tecken på anfall, så att rätt utredning och uppföljning kan ske.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online