Dyspraxi är en neurologisk utvecklingsstörning som påverkar förmågan att planera och utföra samordnade rörelser. Uppslagsverket Merriam-Webster definierar tillståndet som en "nedsatt förmåga att utföra koordinerade rörelser". I Sverige och internationellt används även begreppet utvecklingsrelaterad koordinationsstörning (DCD).
Den brittiska organisationen Dyspraxia Foundation listar flera alternativa namn för tillståndet, bland annat developmental co-ordination disorder, perceptuomotorisk dysfunktion samt motoriska inlärningssvårigheter.
Dyspraxi påverkar hur hjärnan organiserar och bearbetar information. Det kan göra vardagliga aktiviteter som att klä på sig, skriva, hålla balansen och springa besvärliga. Tillståndet kan dessutom ha negativ inverkan på sättet man tänker, uppfattar sin omvärld och kommunicerar med andra.
Enligt Dyspraxia Foundation drabbar dyspraxi cirka 10 procent av befolkningen, varav ungefär 2 procent har en svårare form av tillståndet. Detta gör det till en relativt vanlig men ofta förbisedd diagnos.
När dyspraxi inte orsakas av en hjärnskada är orsaken oftast svår att fastställa. Forskning tyder dock på att tillståndet kan ha sitt ursprung i outvecklade nervceller i hjärnan.
Dyspraxi kan förekomma hos människor i alla åldrar, men det är betydligt vanligare att barn diagnostiseras än vuxna. Eftersom tillståndet påverkar de motoriska färdigheterna kan träningen vara enkel men effektiv – exempelvis att bygga med klossar eller lägga pussel. Motorikträning och stöd från logoped eller arbetsterapeut kan också hjälpa barnet att utveckla sina färdigheter.
Om dyspraxi förblir obehandlad kan det leda till försenad social utveckling, lågt självförtroende och känslomässiga svängningar under tonåren. Tidig upptäckt, förståelse från omgivningen och rätt stödinsatser kan därför göra stor skillnad för barnets framtid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online