Epilepsi är en kronisk neurologisk sjukdom som orsakas av onormala elektriska impulser i hjärnan. Dessa impulser utlöser kramper eller anfall som kan se mycket olika ut beroende på vilken del av hjärnan som är involverad. Anfallen delas vanligtvis in i två huvudkategorier – generaliserade och partiella (fokala) – beroende på var den onormala hjärnaktiviteten börjar.
Partiella anfall börjar i ett avgränsat område i hjärnan och delas in i två typer. Vid enkla partiella anfall påverkas medvetandet sällan. Vanliga symtom är ofrivilliga ryckningar i en kroppsdel, till exempel ett ben, förändrade känslor och sinnesintryck samt stickningar och yrsel.
Ett ändrat medvetande är ett karaktäristiskt symtom vid komplexa partiella anfall. Utöver att personen tappar medvetenheten om omgivningen eller upplever tidbortfall förekommer ofta stirrande blickar och syftlösa rörelser, exempelvis att gnugga händerna eller gå i cirklar.
Generaliserade anfall involverar hela hjärnan och delas in i fyra kategorier. Absensanfall, även kallade petit mal-anfall, innebär en kort period av medvetandepåverkan med stirrande blickar och lätta rörelser. De är vanligast hos barn och kan därför lätt förväxlas med dagdrömmeri.
Atoniska anfall, även kallade drop-attacker, gör att den drabbade plötsligt kollapsar eller faller omkull på grund av en abrupt förlust av muskeltonus.
Myoklona anfall drabbar typiskt armarna och benen, som kortvarigt rycker till oväntat.
Tonisk-kloniska anfall, tidigare kallade grand mal-anfall, är den allvarligaste formen av epileptiskt anfall. De kännetecknas oftast av förlorad blåskontroll, en stel kropp, kraftiga skakningar och medvetandelöshet.
Symtomen varierar kraftigt mellan individer, och samma person kan uppleva flera olika anfallstyper. Misstänker du att du själv eller någon i din närhet har epileptiska anfall är det viktigt att söka medicinsk utvärdering för korrekt diagnos och behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online