1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Guillain-Barré syndrom behandling: Immunterapi, intensivvård och återhämtning

Tidig immunterapi plus aggressiv stödjande vård räddar liv

Guillain-Barré syndrom (GBS) har ingen bot, men initiering av immunterapi inom två veckor från symptomdebut — kombinerat med intensiv stödjande vård — minskar mortaliteten från cirka 10 % till under 3 % och förbättrar funktioniell återhämtning avsevärt.

Förstahands immunterapier: IVIG och Plasmautbyte

Terapi Mekanism Standardprotokoll Viktiga överväganden
IVIG (intravenöst immunglobulin; föredras i de flesta fall) Blockerar Fc-receptorer, modulerar komplement, ger anti-idiotypiska antikroppar, hämmar makrofagaktivering 2 g/kg totaldos över 2–5 dagar (t.ex. 0,4 g/kg/dag × 5 dagar) Övervaka njurfunktion och hydrering; risk för tromboemboli, hyperviskositet; kontraindicerat vid IgA-brist (anafyaxisrisk)
Plasmautbyte (PLEX) Avlägsnar patogena antikroppar, komplementfaktorer och cytokiner 5 utbyten av 1–1,5 plasmavolym över 7–14 dagar Kräver central venkateter och hemodynamisk stabilitet; albuminersättning behövs; kontraindicerat vid sepsis, koagulopati, instabilitet

Effekt är ekvivalent. IVIG är enklare att administrera; PLEX föredras vid allvarliga, respiratorberoende fall eller när IVIG är kontraindicerat. Kombinationsterapeut ger ingen mervärde.

Kritisk stödjande vård (Typiskt på IVA)

  1. Andningsövervakning: Serier vitalkapacitet (VC) och negativ inspiratorisk kraft (NIF) var 4–6 timme. Intubera om VC <15–20 mL/kg, NIF >−30 cmH₂O, stigande PaCO₂, eller snabb progression. Ungefär 30 % av patienterna kräver respirator.
  2. Autonom instabilitet: Labil blodtryck, arytmier, ileus, urinretention är vanliga. Kontinuerlig hjärtövervakning essentiell; undvik aggressiv blodtrycksbehandling om inte organskada hotar.
  3. DVT-profylax: Lågmolekylärt eller ofraktionerat heparin plus sekventiella kompressionsstrumpor från dag ett — immobilitet och inflammation skapar hög VTE-risk.
  4. Smärtlindring: Neuropatisk smärta svarar på gabapentin eller duloxetin; undvik översedation som kan maskera andningsförsämring.
  5. Näring: Tidig enteral näring; övervaka svalgningsbesvär och ileus.
  6. Hud och läge: Vänd varannan timme; använd tryckentlastande underlag.
  7. Rehabilitering: Tidig fysio- och arbetsterapi (passiv rörelseomfång → aktiv assistans → funktionell träning) förhindrar kontrakaturer och avtränning.

Prognostiska faktorer

  • Gynnsamma: Yngre ålder, milda initiala defekter, axonalt variant (AMAN), tidig behandlingsstart.
  • Ogynnsamma: Äldre ålder, allvarlig proximal svaghet, respiratorbehov, föregående Campylobacter-infektion, låga CMAP-amplituder på nervledningsstudier.

Recidiv och kroniska varianter

  • Behandlingsrelaterad fluktuation (TRF): Inträffar hos ~10 % efter IVIG eller PLEX; svarar typiskt på ombehandling.
  • Kronisk inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati (CIDP): Progression efter 8 veckor; hanteras med underhålls-IVIG, PLEX eller kortikosteroider.

Ett flerdisciplinärt team — neurologi, intensivvård, FT/OT, talterapi, nutrition, psykologi, kurator — optimerar utfall. Tidig rehabiliteringshenvisning förbättrar långsiktig självständighet.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online