Föreställ dig att du har en apparat i örat som förvandlar ditt modersmål till ett främmande språk innan orden når din hjärna. Alla runt omkring dig förstår, men du blir frustrerad och upprörd eftersom orden inte ger någon mening för dig. Sensorisk bearbetningsstörning, eller SPD, fungerar på liknande sätt – men den påverkar hur du tolkar beröring, ljus och ljud – inte bara språk – och till och med den jämna mark du står på. Barn med denna störning har svårt att förstå och tolerera sin värld, men det finns flera sätt att hjälpa dem.
Det första steget mot en insats för ett barn med SPD är en utredning av en arbetsterapeut. Arbetsterapeuten bedömer barnets symtom och observerar hur barnet reagerar på olika sensoriska situationer och stimuli. Hen pratar också med dig om sådant som stör ditt barn och vilka reaktioner barnet visar på vissa saker hemma och i skolan. Efter utredningen diskuterar arbetsterapeuten med dig hur ni bäst kan hjälpa barnet. Hen kan ordinera återkommande terapisessioner, antingen på en mottagning eller i ert hem. Under sessionerna arbetar terapeuten med barnet för att hjälpa hen att hantera sina sensoriska konflikter.
Wilbargers teknik för djupt tryck och proprioception, ofta kallad helt enkelt "borstning", är en metod för att behandla sensorisk defensivitet. Borstning verkar enkel, men bör endast utföras av eller under ledning av en arbetsterapeut som är utbildad i metoden. En mjuk kirurgisk borste används för att borsta barnets hud fast, med start från armarna och nedåt mot fötterna, medan bröst och mage undviks. Därefter komprimeras lederna varsamt i några sekunder. Borstning förbättrar kommunikationen mellan kropp och hjärna, vilket gör att barnet bättre tål känslan av vissa saker och att hjärnan mer korrekt tolkar sensoriska stimuli. Metoden stärker även förmågan att fokusera och att lättare växla mellan olika aktiviteter.
En sensorisk diet handlar inte om mat. Det är ett dagligt mönster av stimulerande och lugnande aktiviteter som hjälper ditt barn att klara dagen. Den erbjuder säkra aktiviteter så att barnet får den aktiva stimulans hen behöver, samtidigt som tiden planeras in för beteenden som är lugnande. Du kan exempelvis schemalägga lite tid på studsmattan före skolan så att barnet får ut impulsen att hoppa omkring, och se till att hen får några minuter efter skolan att gosa med en favoritleksak och en varm filt – för att underlätta övergången hem igen.
Även barn med ljudkänslighet kan ha stor nytta av musikterapi. Många barn stänger av sig och har svårt att kommunicera när de blir överväldigade av sensoriska stimuli. Den enkla handlingen att upprepa rytmer med olika instrument hjälper till att främja kommunikationen – ett område som ofta påverkas av SPD. Ett barn som känner sig frustrerat kan slå på trummorna tills hen mår bättre, medan ett annat kan strumma mjukt på en gitarr och lugna sig själv med de dova ljuden och vibrationerna.
Barn med SPD har ofta svårigheter med praxis: att veta vad de vill göra, lista ut hur de ska göra det och sedan genomföra det. De kan också ha problem med balans och motorisk kontroll. Att bygga en enkel hinderbana i vardagsrummet eller hos terapeuten låter barnet träna alla dessa färdigheter på ett lekfullt sätt. Många terapeuters mottagningar har därför stora gym med madrasser, repgungor, stegar och bollhav för att skapa varierade, roliga och terapeutiska banor för barn med sensoriska svårigheter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online