Vid en progressiv sjukdom som Parkinsons sjukdom bör man räkna med långsamma beteendeförändringar och en gradvis ökande funktionsnedsättning. Med tiden kan vardagsgöromål som att äta, gå eller bada bli allt svårare att utföra på egen hand. Eftersom sjukdomen ännu saknar botemedel är det viktigt att förstå dess långsamma, framåtskridande förlopp – både för patienten och för närstående.
Parkinsons sjukdom (även kallad primär parkinsonism) är en neurologisk sjukdom som orsakas av en störd dopaminreglering i vissa delar av hjärnans basala ganglier. I en frisk hjärna är signalsubstanserna i balans, men vid Parkinsons sjukdom är nivån av dopamin betydligt lägre än normalt. Det är denna brist som ligger bakom de typiska symtomen: darrningar, muskelstelhet, långsamma rörelser och balanssvårigheter.
Dödligheten hos patienter med Parkinsons sjukdom avviker från den hos friska personer. Vissa studier har visat att tiden från sjukdomens debut till allvarlig funktionsnedsättning och död kan vara omkring fem till sju år, beroende på vilken behandling patienten får. Med dagens moderna behandlingsmetoder har dock många patienter idag ett betydligt längre liv med god livskvalitet.
Parkinsons sjukdom är en progressiv sjukdom som så småningom leder till motorisk, det vill säga funktionell, funktionsnedsättning. Sjukdomens utveckling går inte att stoppa, såvida inte den normala dopaminregleringen i basala ganglierna kan återställas. Behandling kan dock lindra symtomen och bromsa besvären under lång tid.
Patienter som även drabbas av andra sjukdomar, exempelvis progressiv supranukleär pares (en annan neurologisk sjukdom), har ofta ett snabbare sjukdomsförlopp som kan leda till döden. Detta sker vanligtvis inom fem år, beroende på vilken samtidig sjukdom det rör sig om och hur den utvecklas.
Med tiden utvecklar många patienter tolerans mot sina läkemedel, ofta efter tre till fem års behandling beroende på dos och hur ofta medicinen ges. Levodopa, det vanligaste läkemedlet mot parkinsonism, har visat sig få minskad effekt hos patienter som använder det under lång tid. Flera faktorer tros ligga bakom detta, där patientens egen toleransutveckling mot levodopa anses vara en viktig bidragande orsak.
Patienter med postencefalitisk parkinsonism, en form som uppstår efter en inflammation i hjärnan (encefalit), har en anmärkningsvärt långsam sjukdomsutveckling. Vissa patienter kan fungera relativt bra i 30 år eller mer innan deras motoriska förmåga permanent försämras.
Prognosen vid Parkinsons sjukdom varierar kraftigt mellan olika individer och påverkas av faktorer som ålder vid debut, samtidiga sjukdomar och behandlingens effekt. Genom tidig diagnos, regelbunden uppföljning och anpassad behandling kan många patienter bibehålla en god funktion och livskvalitet under många år.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online