Positionell yrsel är en öronsjukdom som uppstår när en liten kalciumkristall lossnar inne i innerörat. Detta sker i den del av örat som styr balansen – de så kallade båggångarna. Inuti båggångarna finns en vätska, och det är rörelserna och nivåerna av denna vätska som hjärnan avläser för att avgöra kroppens läge och upprätthålla balansen. När ett kalciumfragment lossnar störs vätskans normala flöde, vilket gör att hjärnan får svårt att tolka kroppens position korrekt.
Yrseln ger en kraftig känsla av att omgivningen snurrar, vilket kan vara så intensiv att patienten inte kan resa sig ur sängen eller ens lyfta huvudet. Mindre ofta är besvären lindrigare, med endast en svag yrselkänsla när huvudet vrids. Svårighetsgraden beror på storleken på kalciumfragmentet och hur mycket det stör vätskans normala, obehindrade flöde.
Många patienter med positionell yrsel upplever att föremål verkar röra på sig, oftast i snabba rörelser från sida till sida. I värsta fall blir yrseln så kraftig att kräkningar kan uppstå. Trots detta finns det ingen verklig risk för långvariga skador i samband med positionell yrsel.
Positionell yrsel kan orsaka kraftiga kräkningar, vilket kan skada tandemaljen genom magsyran och även ge upphov till sår i halsen. Upprepade kräkningsanfall kan dessutom leda till uttorkning, vilket inträffar när patienten inte klarar att behålla vätskor. Om patienten börjar uppvisa tecken på uttorkning och inte kan dricka kan dropp, alltså intravenös vätskebehandling, bli nödvändigt.
En vanlig behandling mot positionell yrsel kallas Epleys manöver. Den innebär att huvudet placeras i olika positioner för att påverka vätskeflödet i innerörat. Hela momentet upprepas tre gånger. Epleys manöver lyckas i cirka 70 procent av fallen med att förhindra återkommande besvär, men ibland kan behandlingen behöva upprepas vid ett senare tillfälle.
Läkemedel som används mot symtomen vid positionell yrsel inkluderar antihistaminer, antikolinergika och sedativa-hypnotiska medel. Dessa lindrar symtomen men förebygger inte återfall, vilket Epleys manöver gör. Dessutom har dessa läkemedel biverkningar som dåsighet, rastlöshet, nervositet, magbesvär, nedsatt koordinationsförmåga, höjd kroppstemperatur, ökad puls, darrningar, förvirring, agitation, eufori, minnesproblem, talstörningar och koncentrationssvårigheter. I sällsynta fall kan antikolinergika orsaka krampanfall, koma och död.
Kontakta vården om du drabbas av plötsliga yrselanfall, särskilt om de åtföljs av kraftig kräkning eller tecken på uttorkning. En läkare kan ställa diagnos genom enkla test av huvudrörelser och rekommendera den behandling som passar bäst för din situation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online