Den 14 juli 1789 intog en upprorisk folkmassa av parisare Bastiljen – en medeltida fästning och kungligt fängelse i Paris som länge hade kommit att symbolisera monarkins maktmissbruk och godtycke. Händelsen blev en vattendelare i fransk historia och räknas i allmänhet som startskottet för den franska revolutionen.
För folkmassan handlade det inte bara om att befria fångar – fängelset rymde vid tillfället endast sju interner. Bastiljen fungerade även som vapen- och krutförråd, och framför allt stod den som en synlig påminnelse om kungens absoluta makt mitt i huvudstaden. Efter flera timmars strider kapitulerade garnisonen, och samma kväll började fästningen demonteras av det upproriska folket.
Stormningen av Bastiljen har firats i Frankrike ända sedan dess som en symbol för folkets seger över tyrannin. I dag är den 14 juli landets nationaldag, ofta kallad Bastiljedagen, med militärparader på Champs-Élysées och festligheter över hela landet.
Fästningen revs kort efter stormningen. Idag markerar Place de la Bastille platsen där den en gång stod, och Juliikolonnen reser sig över torget. Delar av fästningens ursprungliga stenar finns bevarade och kan beskådas på bland annat Carnavaletmuseet i Paris.
Händelsen har också blivit ett populärt motiv inom konst och litteratur. Målningar, skulpturer och romaner – däribland Charles Dickens klassiker "En berättelse om två städer" – har genom århundradena skildrat dramatiken och symbolismen kring den dag då folket reste sig.
Stormningen av Bastiljen är en av historiens mest betydelsefulla händelser: den markerade slutet på det gamla regimen i Frankrike och inledningen på en ny era präglad av demokrati och individuell frihet. Ideal som frihet, jämlikhet och broderskap föddes denna dag och kom senare att inspirera folkliga rörelser världen över.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online