Förstå diskdesiccation på MRI
Diskdesiccation (degenerativ uturining) vid L5-S1 bedöms genom en konstellation av MRI-fynd. Inget enstaka tecken är diagnostiskt; radiologer syntetiserar flera parametrar för att forma en helhetsbild.
Primära MRI-tecken
- T2-signalförlust: Normal nucleus pulposus visar hög T2-signal (ljus). Desiccation visar som låg/medel signal (mörk). Graderas via Pfirrmann-klassificering I–V (I=normal, V=svår).
- Diskhöjdminskning: Uppmätt mid-sagittalt; jämfört med angränsande nivåer (L4-L5) eller normativa data. >20 % förlust är signifikant.
- Annulära fissurer/sprickor: Högintensita zoner (HIZ) på T2 indikerar radiella revor; kan läcka kontrast (om post-kontrast) eller korrelera med diskogen smärta.
- Diskbulge/protrusion/extrusion: Förlust av strukturell integritet leder till kontouravvikelse. Kan komprimera S1 nervrot (lateralt recess/foraminal).
- Modic-förändringar (Kroppsplattssignal):
- Typ 1: Låg T1 / Hög T2 (ödem/inflammation) — akut/aktiv
- Typ 2: Hög T1 / Hög T2 (fettersättning) — kronisk
- Typ 3: Låg T1 / Låg T2 (skleros) — sen stadium
- Facetleddegeneration: Ledspaltminskning, osteofyter, subkondrala cystor, skleros – ofta samexisterande vid L5-S1.
- Ligamentum Flavum Hypertrofi / Spinalstenos: Sekundärt till diskhöjdförlust och facetartropati.
- Vakuumfenomen: Gas (kväve) i degenererad disk – indikerar avancerad kollaps.
Kvantitativa mått
- Disk Höjd Index (DHI)
- Signalintensitetskvot (NP vs CSF)
- T2 Relaxometri (forskningsapplikationer)
Klinisk korrelation är avgörande
Avbildningsfynd motsvarar inte symtom. Många asymptomatiska vuxna har Pfirrmann III–IV förändringar. Behandling riktar mot det kliniska syndromet (radikulopati, axial smärta, instabilitet), inte MRI-fynd ensamt.
