Ett krampanfall är en neurologisk störning som orsakas av elektriska impulser i hjärnan. Det känns ofta igen genom kroppsliga kramper och minnesförlust av själva händelsen. Det finns många olika typer av anfall – allt från kraftiga konvulsioner som drabbar hela kroppen till kortvariga avbrott i medvetandet eller den kognitiva aktiviteten.
När du har fått diagnosen en kronisk krampsjukdom, som exempelvis epilepsi, är det viktigt att arbeta för att förebygga anfall och att minimera skador om ett anfall ändå skulle inträffa. Här följer konkreta råd som hjälper dig att ta kontroll över din vardag.
Besök din läkare för att få en korrekt diagnos. Det är nödvändigt både för att kunna få tillgång till receptbelagda läkemedel mot anfall och för att kunna få särskilda anpassningar i situationer där en krampsjukdom motiverar det.
Ett anfall kan ofta vara ett tecken på ett underliggande tillstånd, såsom hjärnskada eller förgiftning. Behandlas det underliggande problemet kan anfallen ibland försvinna helt. Din läkare kommer att utesluta alla andra möjliga orsaker innan du får diagnosen krampsjukdom.
Läkemedel mot anfall kan ge kraftiga biverkningar. De måste dessutom tas regelbundet utan missade doser, eftersom det annars finns risk för ett nytt anfall. Beroende på din sjukvårdsplan kan medicinerna också vara kostsamma.
Se till att ställa alla frågor du har till din läkare innan du påbörjar behandlingen, och rapportera nya biverkningar så snart de visar sig. Följ alltid läkarens och tillverkarens anvisningar, och sluta aldrig ta denna typ av läkemedel utan att först rådfråga en läkare.
Diskutera ditt hälsotillstånd med familjemedlemmar samt utvalda vänner och arbetskamrater. Du vill informera alla som kan befinna sig i närheten om ett anfall skulle inträffa, så att de inte blir tagna på sängen. Målet är att de ska vara väl insatta och förberedda.
Berätta gärna vad som kan utlösa ett anfall, hur just dina anfall ser ut och hur man bör agera när ett anfall uppstår.
Vissa personer med kronisk krampsjukdom upplever att deras anfall utlöses av specifika stimuli, exempelvis blinkande ljus. Om du vet vad som sannolikt utlöser dina anfall bör du undvika dessa stimuli så ofta det är möjligt.
Många som lider av kroniska anfall upptäcker att kosten spelar roll för när anfallen inträffar. Skriv ner allt du äter varje dag och notera även eventuella anfall. Med tiden kan du börja se ett samband mellan din kost och dina anfall.
Tillsammans med din läkare kan du sedan prova att ändra din kost för att förbättra ditt tillstånd.
Undvik situationer där ett anfall kan bli särskilt farligt, exempelvis bilkörning eller simning. Dessa aktiviteter bör endast utföras i närvaro av andra vuxna som känner till ditt tillstånd, och endast om din läkare godkänner det.
Även ett anfall under badet i ett badkar kan vara livsfarligt, eftersom du riskerar att drunkna. Överväg att skaffa en anfallshund om du har täta anfall och ofta är ensam under långa perioder. Dessa servicehundar tränas för att hämta hjälp, avlägsna farliga föremål från din kropp under ett anfall och bära information om ditt tillstånd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online