Akut njursvikt uppstår när njurarna plötsligt slutar fungera som de ska. Utan fungerande njurar kan kroppen inte göra sig av med avfallsämnen eller koncentrera urinen utan att förlora viktiga mineraler, så kallade elektrolyter. Typiska symtom är minskad urinmängd, vätskeansamling i kroppen, andnöd, trötthet, förvirring, kramper och i allvarliga fall koma.
Akut njursvikt har tre huvudsakliga orsaker: prerenala, renala och postrenala tillstånd. Prerenala tillstånd påverkar blodflödet till njurarna, renala tillstånd skadar själva njurvävnaden, och postrenala tillstånd stör filtreringsprocessen, exempelvis genom blockeringar i urinvägarna. Behandlingen av akut njursvikt handlar alltid om att åtgärda den bakomliggande orsaken.
Kontakta alltid en läkare om du misstänker akut njursvikt. En korrekt diagnos är avgörande för att kunna identifiera orsaken. Vanliga orsaker är kraftigt lågt blodtryck, nedsatt hjärtfunktion, njurinflammation, låg blodvolym och minskat blodflöde till njurarna. Även toxiska skador orsakade av alkohol, läkemedel eller tungmetaller kan ligga bakom, liksom blockeringar i blåsan eller urinledarna.
Innan njurfunktionen kan återställas måste det underliggande tillståndet behandlas. Målet med behandlingen är att återställa njurarnas funktion, förhindra att vätska och avfallsämnen ansamlas samt ge njurarna tid att läka. Ditt vätskeintag begränsas ofta till den mängd urin du producerar, och kosten anpassas för att minska belastningen på njurarna. Det innebär vanligtvis mer kolhydrater och mindre salt, protein och kalium.
Diuretika, det vill säga vätskedrivande läkemedel, används för att hjälpa njurarna att bli av med överskottsvätska, och antibiotika kan ges för att behandla eller förebygga infektioner. Du kan också få kalcium, glukos eller natriumpolystyrensulfonat – läkemedel som förhindrar att kalium ansamlas i blodet eller som binder kalium i tarmen så att det lämnar kroppen. För höga kaliumvärden i blodet kan nämligen orsaka hjärtrhythmusrubbningar, vilket kan vara farligt.
Om dina kaliumvärden är farligt höga kan läkaren rekommendera dialys – en maskinell metod som filtrerar bort avfallsämnen från blodet. Dialys kan även bli aktuellt för patienter som slutar producera urin, ansamlar för mycket vätska, inte kan göra sig av med kvävehaltiga avfallsämnen eller drabbas av perikardit, en inflammation i hjärtsäcken. Dialys är inte alltid nödvändig, men för dem som behöver det kan behandlingen vara livräddande.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online